Advokaten 1
Vinjett – Advokater bör alltid ha mänskliga rätti
gheter för ögonen. Man blir advokat därför att man vill hjälpa vanliga människor att hitta rätt i regelverk och få rättvisa. Advokater har dessutom fantastiska möjligheter att samarbeta över gränserna i de internationella nätverk som finns. Vilken nytta har du haft av att vara advokat i ILAC? – Jag har haft stor nytta av det. Som advokat lär man sig att samtala med olika parter som har olika intressen och att jämka ihop ståndpunkter. Har svenska advokaters medvetenhet om MR-frågor utvecklats sedan ILAC startades? – Det tycker jag absolut. Det finns ett MÅNADENS ADVOKAT Christian Åhlund Uppdrag – mänskliga rättigheter Christian Åhlund, som var med och startade ILAC, har efter 13 år avgått som juristorganisationens generalsekreterare. Nu väntar nya utmaningar. Varför avgår du som generalssekreterare för ILAC? – Jag fyllde 70 år i februari och jag tycker att det är lagom att lämna över till nya krafter. Vilken är ILAC:s främsta uppgift? – Den viktigaste uppgiften är att hjälpa till att bygga upp nya stater med nya institutioner, när situationen i ett konfliktland lägger sig så att det är möjligt, bland annat genom att utbilda jurister. Vad är det viktigaste som ILAC har åstadkommit under din tid som generalsekreterare? – Vi bjöds in till Tunisien två veckor efter revolutionen. Tillsammans med det tunisiska advokatsamfundet, justitiedepartementet och tunisiska domare har ILAC och ett antal av våra medlemsorganisationer skapat ett omfattande program för att bygga upp olika delar av det tunisiska rättsväsendet. Det tycker jag är det bästa som vi har gjort. 50 Vad har varit mest intressant med arbetet? – Det har varit fantastiskt att se hur entusiastiska våra 50 medlemsorganisationer är att delta i verksamheten. Det har också varit fantastiskt att komma ut i konflikthärdar och se hur många bra människor som arbetar med att bygga upp nya institutioner, nya stater. Vilken har den största utmaningen varit? – Det ständiga problemet är att hitta pengar för verksamheten. Det är mycket mer konkurrens från biståndsorganisationer och regeringar om att få finansiering för sådan här verksamhet i dag än för 13 år sedan. Varifrån kommer ditt intresse för mänskliga rättigheter? – Jag var från början i min advokatverksamhet intresserad av utrikespolitik och internationella frågor. Med tiden fick jag allt fler internationella konsultuppdrag som gällde mänskliga rättigheter. När ILAC startades blev det logiskt att ägna sig åt det på heltid. Har advokater ett särskilt ansvar när det gäller att arbeta med och uppmärksamma mänskliga rättigheter? ”Advokater bör alltid ha mänskliga rättigheter för ögonen. Man blir advokat därför att man vill hjälpa vanliga människor att hitta rätt i regelverk och få rättvisa.” större intresse nu, särskilt bland unga svenska advokater, att engagera sig på ett mer organiserat sätt. Att jobba ideellt med frågor som rör mänskliga rättigheter är ett värdefullt komplement till annan advokatverksamhet. Hur ser du på framtiden för ILAC? – Framtiden ser mycket ljus ut. Den nya ledningen är yngre, entusiastisk och väldigt kompetent. Efter 13 år har ILAC auktoritet. Därför tror jag att finansieringen kommer att fungera. Dessutom ökar bara behoven av den här verksamheten. Vilken är den största utmaningen de närmaste åren? – Den stora utmaningen blir att behålla Tunisien som skyltfönster för demokrati i Mellanöstern – så att andra länder i regionen kan inspireras. Skulle det tunisiska projektet misslyckas tror jag att det dröjer decennier innan demokratin får fotfäste i Mellanöstern. Vad ska du göra nu? – Jag är sedan två år ordförande för Europarådets kommission mot rasism och främlingsfientlighet. Och jag har nyss fått ett nytt förordnande från regeringen på fem år, som Sveriges representant i kommissionen. Kommissionen undersöker hur Europarådets 47 medlemsländer uppfyller sina skyldigheter när det gäller att motverka främlingsfientlighet och rasism. Det är ett område, som alla vet, där behoven blir allt större. KK Advokaten Nr 5 • 2015 FOTO: FABIAN AF PETERSENS