Queer kultur 1
Queer kultur Intervju med Suzanne Osten – Jag åkt
e iväg med vetskapen att hela filmfestivalen kunde släckas ner, av den kinesiska regimen. Filmregissör Suzanne Osten berättar entusiastiskt om den feministiska filmfestivalen i Peking, som avlöpte lyckosamt som planerat. Hennes debutfilm Mamma – om frustrationen över att försöka få regissera film i en manligt dominerad filmvärld – var en av filmerna som visades. Även hennes senaste film Flickan, mamman och demonerna fungerade som utgångspunkt till samtal och workshops. – Hela fältet av frågor som vi i Sverige har diskuterat sedan 1970-talet kom upp under dessa dagar, säger hon. Det finns många personer som verkar under radarn i Kina. Ambassaden bjöd in några filmare, socialarbetare och samhällsaktivister till samtal över en middag. – Jag har aldrig varit med om så uppriktiga och givande samtal, säger hon. En av de kinesiska filmskaparna gör obekväma dokumentärer med hbtq-fokus. Hennes mål är Bechdel-test och Russo-test Det feministiska Bechdel-testet skapades på 1980-talet av serieskaparen Alison Bechdel. En film klarar testet om den innehåller två kvinnor (namngivna) som har en konversation med varandra som inte handlar om män. Som en motsvarighet till Bechdel-testet introducerades Russo-testet, uppkallat efter gayaktivisten och filmhistorikern Vito Russo. För att klara Russo-testet ska filmen innehålla en hbtq-person som inte är med bara på grund av sina sexuella preferenser och som har en så betydande roll att handlingen skulle påverkas om personen lyftes bort ur filmen. ”Hela fältet av frågor som vi i Sverige har diskuterat sedan 1970talet kom upp under dessa dagar.” att dokumentera de udda existenser som lever ett underdog-liv. Filmerna får inte visas i Kina men deltar på internationella filmfestivaler. – Hon undrade varför jag inte var mer bitter. Själv kände hon hat och vrede mot sociala orättvisor och diskriminering av kvinnor och hbtq-personer i Kina, säger Suzanne Osten. Suzanne Osten besökte även en skola som tillhör partieliten. Undervisningen innehåller bland annat film och konst. Samtalen blev djupa och livliga om konst, kultur och mänskliga rättigheter. Ungdomarna var kluvna till det tillåtande klimat som råder i skolan, med självständigt tänkande och kreativa konstlaborationer, som det inte finns motsvarighet till ute i samhället. – Att upptäcka hur lika vi är som människor är det viktigaste med internationella kulturella utbyten. Utbytena kan väcka allt från avundsjuka till att se möjligheter och tänkbar utveckling. Förutom mellanmänskliga kontakter stödjer ambassaden det som blommar och ger det en plats, menar hon. 25