Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 2.2.2. Medel för bild- o
ch formområdet En förstärkning av kultursamverkansmodellen skedde 2017 med 30 miljoner kronor för åren 2017-2020. I budgetpropositionen för 2018 preciserade regeringen att den tillfälliga förstärkningen bland annat kan möjliggöra en utveckling av bild- och formområdet, som från 2018 tillkom som nytt område i kultursamverkansmodellen. Kulturrådet ser det som angeläget att förstärkningen om 30 miljoner kronor permanentas för att kunna bidra till att stärka området, som fortfarande har en svag infrastruktur i stora delar av landet. Kulturrådet vill, liksom tidigare, betona vikten av utökad finansiering i de fall nya verksamhetsområden läggs in i kultursamverkansmodellen. Utveckling av nya konst- och kulturområden kommer annars att behöva ske på bekostnad av befintliga områden inom modellen. Detta skulle sannolikt leda till försämringar både för verksamheternas kvalitet och kulturens tillgänglighet. Vi vill samtidigt peka på svårigheten i att på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt förvalta tillfälliga satsningar av det här slaget på nya områden inom modellen. Förstärkningarna har exempelvis lett till att en rad initiativ inom bild- och formområdet har kunnat stödjas, men det faktum att medlen endast är tillfälliga har en hindrande effekt genom att regionerna har svårare att göra långsiktiga satsningar och att höja ambitionsnivån. 2.3. Satsning för att stärka regionala strukturer och ekonomiska grundförutsättningar Kultursamverkansmodellen har sedan starten stärkt relationerna mellan stat, region och kommun. Regionernas stora arbete med kulturplanerna involverar allt från kulturskapare till kommunala aktörer och politiker. Kulturplanerna omfattar regionens samlade ambitioner inom kulturområdet, och omfattar ofta även folkbildningen och föreningslivet. Sammantaget står regionerna och kommunerna för en betydande del av den kulturella infrastrukturen i Sverige; i de 20 regioner som ingår i kultursamverkansmodellen får över 200 institutioner och verksamheter med totalt knappt 5 900 årsarbetskrafter, varav cirka 3 100 i form av konstnärlig personal/kärnkompetens, del av de statliga medlen. De regionala institutionerna och verksamheterna utgör betydelsefulla samverkansparter och arenor även för det fria kulturlivets aktörer. Kulturrådet föreslår att 30 miljoner kronor tillförs kultursamverkansmodellen från och med år 2021 för att ge utrymme åt strategiska förstärkningar av verksamhetsbidrag baserat på de prioriteringsgrunder som finns för stödet.3 Det innebär ett ökat utrymme utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka interregionala samarbeten, ge ökat utrymme till och konst- och kulturområden med en svag regional struktur och insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet. En ökning av anslaget krävs även för att skapa utrymme för att främja en ökad balans avseende regionernas ekonomiska grundförutsättningar. Arbetet med kultursamverkansmodellen har bidragit till att skapa en nationell överblick över utvecklingen runt om i landet inom de sju verksamhetsområden som ingår i 3 Kulturrådets styrelse har fastställt prioriteringsgrunder för statsbidrag till regioner inom kultursamverkansmodellen. Målsättningen med Kulturrådets prioriteringar är att bidra till att regionala kulturverksamheter ökar tillgängligheten till kultur och skapar förutsättningar för ökad kvalitet och förnyelse. Till grund för de prioriteringar som görs inom de regionala verksamhetsbidragen från och med 2021 ligger följande strategiska områden: • • • ge utrymme till och konst- och kulturområden med en svag regional struktur insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer och interregionala samarbeten 10/38