Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 modellen och det finns e
n nära dialog med regionala företrädare kring framtida behov och utvecklingsmöjligheter. Å ena sidan inrymmer samverkansmodellen stabila institutioner, å andra sidan har kultursamverkansmodellen skapat arenor för dialog och samverkan där avgörande kulturpolitiska frågor, utvecklingsbehov och lösningar kan diskuteras och hanteras. De regionala initiativ som arbetats fram under åren sedan samverkansmodellens införande har presenterats både i kulturplaner och i ansökningar om utvecklingsbidrag. Dessa initiativ har legat till grund för gemensamma satsningar som bidragit till utveckling av nya institutioner, verksamheter, arbetssätt och mötesplatser runt om i hela landet. Det gäller till exempel förstärkningar inom bild- och formområdet och inom dansfältet, som i stor utsträckning saknat stabila institutioner i regionerna. Även omfattande utvecklingsinsatser av de regionala museerna inom kulturarvsområdet bör framhållas. Dessutom har flera viktiga interregionala samarbeten tillskapats inom exempelvis dansoch musikområdena som bidragit till att flera regioner samverkat i projekt som är kostnadseffektiva och samtidigt utvecklar konstformerna. Efter tio år står det klart att Kultursamverkansmodellen har bidragit till utvecklingen inom det kulturpolitiska fältet. Det är därför av stor vikt att det arbetet även framöver ges goda förutsättningar. De konstområden som bedöms ha svaga strukturer bör fortsatt stärkas, och arbetet för att öka tillgången till konst och kultur bör utvecklas. Kulturrådet har till exempel identifierat regionernas nyckelroll för den samtida cirkusens utveckling i hela landet. Regionerna har också en avgörande roll när det gäller arbetet med breddat deltagande, tillgången till kultur utanför storstäderna och arbetet gentemot de nationella minoriteterna. I frågor som dessa kan staten, regionerna och kommunerna genom samverkan undanröja hinder och skapa nya lösningar tillsammans. När kultursamverkansmodellen infördes så kvarstod de ekonomiska förutsättningarna som var gällande inom det tidigare statsbidragssystemet till regional kulturverksamhet. De ekonomiska ingångsvärdena påverkar i stor utsträckning storleken på verksamhetsbidragen än i dag. Nivåerna kan till stor del förklaras och motiveras, men på vissa håll saknas hållbara förklaringsmodeller då det gäller fördelningen av verksamhetsbidrag. Det finns skäl att se över dessa förhållanden. Kulturrådet kan dock konstatera att en förstärkning utifrån nuvarande ekonomiska förhållanden förutsätter en omfördelning mellan regionerna. Detta skulle mycket troligt innebära att en nedmontering av andra viktiga verksamheter och en försämring den regionala kulturella infrastrukturen. Om en större ekonomisk balans avseende regionernas förutsättningar ska kunna ges ser vi ett behov av att göra strategiska förstärkningar av verksamhetsbidragen. Nuvarande ekonomiska förutsättningar är inte tillräckliga för att kunna genomföra detta. 2.4. Ändring av förordningen: Inkludera annan scenkonst I förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet § 8 preciseras att bidragen ska främja tillgången till professionell teater-, dans- och musikverksamhet. Med tanke på scenkonstområdets utveckling mot nya och konstområdesöverskridande former är det av stor vikt att öppna för att tydligt inkludera även andra scenkonstformer. Ett tillägg i texten i förordningens § 8 skulle göra den mindre exkluderande och öppna upp för andra former av scenkonst, däribland samtida cirkus. Texten lyder i sin nuvarande form: ”8 § Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 § ska en region ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till: 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet”. Med tillägget ”och annan scenkonst” skulle lydelsen av första punkten kunna vara: ”1. professionell teater-, dans-, musik- och annan professionell scenkonstverksamhet”. 11/38