Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 professionella kontaktnä
t, möta publik och vara verksamma i andra länder. Projekten som finansieras inom Kreativa Europa bidrar till utveckling av den svenska kultursektorn. Det internationella kultursamarbetet är i dagens Europa betydelsefullt. Tillgång till medfinansiering är en förutsättning för att kunna beviljas stöd inom delprogrammet Kultur inom Kreativa Europa. För stödet till europeiska samarbetsprojekt finansierar EU 50–60 procent av ett projekts totala budget. Även övriga stödformer inom kul-turdelen i Kreativa Europa ställer krav på egenfinansiering i olika grad. I programförslaget för åren 2021–2027 som Europeiska kommissionen har presenterat ligger huvudfokus fortfarande på stöd till samarbetsprojekt. Behovet av att underlätta möjligheten att få nationell medfinansiering kommer därmed att kvarstå även för den kommande programperioden 2021–2027. En stärkt statlig medfinansiering av projekt som beviljats finansiering genom Kreativa Europa skulle kunna öka svenska kulturaktörers medverkan inom programmet. Det skulle i så fall även öka summan av EU-medel som kommer det svenska kultursektorn till del. En särskild stödform för statlig medfinansiering av projekt som fått stöd inom Kreativa Europa finns i ett flertal andra länder, som i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Irland, Portugal, Österrike, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Slovenien och Serbien. Utvecklingen har under senare år gått mot att allt fler länder erbjuder statlig medfinansiering för Kreativa Europa-finansierade projekt. Flera länder erbjuder automatiskt stöd, vilket innebär att den sökande redan vid ansökningstillfället vet att nationell medfinansiering att tillgå för projektets genomförande om ansökan beviljas EUstöd. Det skapar ett ökat incitament och en trygghet gällande att ansöka inom programmet. Att projektleda eller vara partner i ett internationellt samarbetsprojekt är ett betydande åtagande från organisationernas sida. Vissa länder erbjuder även så kallad seed-funding för planeringsfasen/utvecklingen av partner-skapen/samarbetsprojekten. Det finns även ett behov av förprojekteringsmedel för svenska kulturaktörer, men Kulturrådet bedömer att medfinansiering av projektens genomförande är att prioritera i detta läge. För att från svenskt statligt håll på liknande sätt i högre grad kunna ge bättre förutsättningar för medfinansiering för svenska aktörer skulle Kulturrådet behöva en förstärkning av anslag 1:2 ap. 1. 3.1.3. Fortsatt stöd till export för mellanledets aktörer Utveckling och underhåll av internationella kontakter är en av de huvudsakliga utmaningarna för företag inom kulturella och kreativa näringar som påverkar möjligheterna att exportera.10 Kulturrådet ser att framför allt de mindre aktörernas små ekonomiska marginaler begränsar deras möjligheter att genomföra internationella turnéer och samarbeten. Ännu svårare kan det vara att avsätta resurser för att besöka en mässa eller att upprätthålla internationella nätverk. Till skillnad från konstnärerna har mellanledet, alltså agenter, producenter, gallerier, curatorer eller förlag, inga möjligheter att söka resestöd för sin medverkan. Detta har Kulturrådet sett som en begränsning eftersom det är de som sköter en stor del av sälj- och exportarbetet. Mot den bakgrunden inrättade Kulturrådet 2016, med stöd av Tillväxtverket, ett bidrag för kulturexport med det dubbla målet att stärka både konstnärlig utveckling och internationell konkurrenskraft. Bidraget inrättades som ett treårigt pilotförsök med 2018 som sista år, och stödet utformades som ett resebidrag för just mellanledet mellan konstnär och marknad. Bidraget har gått till gallerier, inte minst konstnärsdrivna gallerier 10 Sternö, Nielsén, Exportera kreativitet – nationella policyverktyg för export av kulturella och kreativa näringar, Volante Research 15/38