Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 INLEDNING Den fria kultu
ren och yttrandefriheten blir allt mer ifrågasatt i en tid av ökad polarisering. De kulturpolitiska mål som Sveriges riksdag beslutat om ligger bergfasta, men att leva upp till dem är inte enkelt. En stor utmaning är målet att: Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För att det ska uppnås behöver vi både ökade resurser och prioritera om. I dag förändras konsten och kulturen snabbt. Nya kulturaktörer knackar på den offentliga finansieringens dörr och hoppas få plats. Dem ska Kulturrådet skapa utrymme för. Samtidigt får många etablerade kulturaktörer inte budgeten att gå ihop med ökade förväntningar, behov och ambitioner. Då behöver vi stå för kontinuitet. Gemensamt erbjuder de fria och etablerade aktörerna ett kulturliv av hög kvalitet med många olika uttryck som vi kan vara stolta över. Ett kulturliv som är nödvändigt för individers och samhällets utveckling och välbefinnande. Konst och kultur berör. Ger oss makt att gestalta våra liv och tolka samtiden. Därför är det så viktigt att konsten är fri och att alla kan ta del av kultur oavsett vilka vi är och var vi bor. För att det ska vara möjligt måste de senaste årens tillfälliga statliga satsningar på konst och kultur bli långsiktiga. Samhället och förutsättningarna att leva i det förändras också snabbt. Det skapar ibland missförstånd och motsättningar. I sämsta fall leder det till att vi stänger dörren till nya influenser och samarbeten för att försvara det bekanta. I ett sådant läge är det särskilt viktigt att främja internationellt utbyte och samarbete för det fria kulturlivet genom ökad finansiering, förbättrade stödformer och internationella gränsöverskridande samtal. Kulturrådet följer också de förändringar som sker när det gäller kulturens finansiering i landet. Vi ser de positiva effekter som regionernas höjningar av kulturbudgeten har bidragit till under senare år och oroar oss för konsekvenserna av eventuella sänkningar. Vi uppmuntrar regionala omfördelningar när det kan främja en effektiv användning av resurser för att möjliggöra stabilitet och utveckling utifrån regionernas egna behov. Samtidigt är vi medvetna om att den kulturella infrastruktur som tagit decennier att bygga upp snabbt kan urholkas. De kommande åren löper flera tidsbegränsade statliga kultursatsningar som blivit en integrerad del av infrastrukturen ut. Det handlar om förstärkningar av nya områden inom kultursamverkansmodellen: läs- och litteraturfrämjande verksamhet och bild och form, långsiktig kompensation för förändrade skatteregler inom den musikaliska scenkonsten, fortsatt utveckling av små barns språkutveckling inom Bokstart samt bidrag till den kommunala musik- och kulturskolan. Vi understryker att dessa satsningar behöver permanentas för att alla ska kunna ta del av kvalitativ konst och kultur i hela landet. Vi vill inte genom urholkning av den statliga finansieringen bidra till ett mindre jämlikt Sverige. Regionerna har höjt anslagen till konsten och kulturen mer än staten sedan kultursamverkansmodellen sjösattes. När modellen går in i sitt tionde år är den ekonomiska situationen i landet mindre stabil. Då måste staten kraftfullare än på länge stärka konstens och kulturens fortsatta frihet, förnyelse och tillgänglighet. Staffan Forssell, generaldirektör Svante Weyler, styrelseordförande 2/38