Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 En höjning är nödvändig
för att säkerställa att Kulturrådet även fortsatt kan anlita personer med den höga kompetens som uppdragen kräver. Det krävs kunskap inom konstarterna, förmåga att bedöma konstnärliga verksamheter och insikt i kulturpolitiska prioriteringar. Kulturrådet strävar efter att grupperna ska ha en bred representation som bidrar till att flera olika perspektiv och erfarenheter blir del av diskussionen om kvalitet. Att rekrytera personer från andra länder till referensgrupperna, vilket inte är möjligt med dagens ekonomiska förutsättningar, skulle ytterligare bidra till arbetet med kvalitetsbedömningar. Kulturrådet anlitar även enskilda sakkunniga vid bedömning av vissa bidrag, exempelvis gäller det litteratur och kulturtidskrifter som ges ut på andra språk än svenska. Grupper av sakkunniga anlitas även för andra uppdrag som exempelvis hjälp vid urval och sammanställning av en årlig barn- och ungdomsbokskatalog. 9.2. En starkare förvaltning Det finns behov att förstärka flera led i Kulturrådets verksamhet för att säkerställa våra förutsättningar att enligt instruktionen ”med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder”. Kulturrådet hanterar årligen omkring 8 000 ansökningar inom ett femtiotal olika bidragsformer med en rad olika konstområden och syften. Statsbidrag fördelas till mottagare med vitt skilda förutsättningar: fristående aktörer, civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner. Vi har samtidigt en rad utpekade främjandeuppdrag gällande den kommunala kulturskolan, litteratur och läsning med mera. Kulturrådets förvaltningsanslag (anslag 1:1 ap. 1) uppgår 2020 till 56,7 miljoner kronor, varav minst 10 miljoner kronor avser driften av ett särskilt center för kulturskolefrågor. Genom regleringsbrevet ges myndigheten möjlighet att belasta övriga anslag med kostnader för förvaltning och främjande, sammanlagt till ett belopp om 42,6 miljoner kronor. Det innebär att knappt 43 procent av de sammanlagda förvaltningskostnaderna kommer från sakanslag. Det är en finansieringsmodell som medför en rad nackdelar. Förvaltningsanslaget bör ses i förhållande till de drygt 2,6 miljarder kronor som myndigheten hanterar inom ramen för sitt uppdrag. Den beräknade förvaltningskostnaden för bidragsgivning är 2,6 procent av beviljade bidrag.22 Kulturrådet föreslår att anslag 1:1 ap.1 höjs med 7 miljoner kronor från och med 2021 för att ge myndigheten mer rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Myndigheten behöver satsa mer resurser på kunskapsuppbyggnad, uppföljning och analys av verksamheten och på att förbättra informationssäkerheten. 9.2.1. Avsaknad av pris- och löneomräkning på förvaltningskostnader finansierade genom sakanslag Vi kan konstatera att verksamheten redan under nuvarande ekonomiska förhållanden är hårt ekonomiskt pressad. Det faktum att 43 procent av lönekostnader och övriga förvaltningskostnader tas från sakanslag utgör en stor utmaning eftersom dessa medel inte uppräknas enligt pris- och löneomräkningen (med undantag för anslag 1:6). Det innebär i praktiken att anslagen urholkas och att bemanningen inte kan hållas på nuvarande nivå. På sikt finns en risk att myndigheten får svårt att uppfylla sina grundläggande uppgifter och bibehålla den kärnkompetens som är nödvändig för att genomföra uppdragen samt upprätthålla trovärdighet och legitimitet. Organisationen riskerar att hamna i en situation där allt färre individer ska utföra allt fler arbetsuppgifter, och där vissa uppdrag därför måste prioriteras ned. Under de senaste 22 Årsredovisning, Statens kulturråd, 2019 (s. 17) 31/38