Sten Omslag: Karolina Keyzer
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Noterat om svensk sten
Sten Stenbrottet: Ekeberg
Sten Stendoktorn: Malin Myrin leder restaureringen
av Stockholms slott
Sten Stenpriset: Villa W, Borås Textile Fashion Ce
nter och krematoriet i Kalmar gör upp i finalen
Sten Projekt: Palanga Spa Design Hotel
Sten LCA-rapport: Svensk natursten en vinnare i lä
ngden MIljö hållbara lösningar Svensk natursten vinnare i längden En färsk livscykelanalys (LCA) från Sveriges tekniska forskningsinstitut visar att svensk natursten är det mest hållbara alternativet för markbeläggning. I studien har den jämförts med importerad kinesisk natursten och markbetong. text Peter Willebrand fOtO Kurt johansson & naturstensKoMPaniet den 11 september presenterade Lisa Bolin från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, resultatet av en omfattande livscykelanalys (LCA) för markbeläggning med natursten och markbetong. Analysen har genomförts i samarbete med Stenindustrins Forskningsinstitut och Starka Betongindustrin, som också fanns på plats för att kommentera resultatet. Studien är ett delprojekt i Vinnovas Grå-gröna lösningar för hållbara städer, ett projekt som beskrevs i förra numret av Sten (www.greenurbansystems.eu). Kortfattat visar resultatet att den så kallade primärenergin vid tillverkning och transport får ett stort genomslag när man sammanställer den totala energiåtgången innan stenen hamnar på plats. – Primärenergi är numera det gängse sättet att redovisa energi. Det är inte begreppet ”avläst” energi som gäller, utan hur energin produceras, säger Lisa Bolin, och tar ett konkret jämförande exempel: –1 kilowattimme el motsvaras inte lca-studien Jämförande studie av energiförbrukning och miljöpåverkande utsläpp. • Beläggning av svensk natursten. • Beläggning av kinesisk natursten. • Marksten och plattor av betong. Jämförelsen omfattar normal beläggning och dränerade system. beräkningsförutsättningar (funktionell enhet): • Dränerade system: 25 m2 trafikklass 2. • Trafikyta: 25 m2 torgyta, trafikklass 2. • Mothåll: På en yta 25 m2 beläggning är fem löpmeter kantsten lämplig. 22 av samma mängd primärenergi i Kina och i Norden. I Kina dominerar kolkraft, medan vi använder energikällor med högre verkningsgrad, som kärn- och vattenkraft. I Kina är primärenergin för att få fram 1 kilowattimme el cirka 2,5 kilowattimmar. Det ska sättas i relation till 1,7 kilowattimmar primärenergi som går åt för att ta fram 1 kilowattimme el i Sverige. Vid cementtillverkning anges redan energiförbrukningen som primärenergi. – Där spelar växthusgaserna en stor roll och uttrycks som koldioxidekvivalent, CO2 -ekv. De orsakas i sin tur av energiuttaget. De viktigaste resultaten i studien är alltså de diagram som visar CO2 -ekv för de olika markbeläggningsmaterialen under sin livscykel. Diagrammen ger beställare ett verktyg för att kunna fatta sina miljöbeslut på en saklig grund, säger Kurt Johansson. Han understryker att ett omfattande lisa Bolin, projektansvarig på SP. och tidsödande arbete lagts ned för att få fram ett korrekt och transparant underlag som visar hur brytnings- och tillverkningsprocesserna går till. – Resultatet ligger i linje med förvänten annan parameter i studien är livslängden. Det mest korrekta sättet att få in livslängden i en LCA-kalkyl är att följa en process som sker i praktiken, förtydligar Kurt Johansson, professor vid SLU: – En beläggning av natursten eller markbetong monteras och får ligga ett antal år. Realistiskt beräknas en torgyta ligga i 30 år När den läggs om eller ändras kan ytbeläggningsmaterialet återanvändas i väldigt varierande grad. Gat- och kantsten i granit av hög kvalitet är i det närmaste outslitlig. – Huggen gatsten som tillverkades stadsyta, med redan på 1850-talet är hårdvaluta i dag och kommunerna håller noga reda på sin begagnade sten. Men det går ändå inte att sätta en obegränsad livslängd. I analysen har den bortre gränsen satts till 180 år, motsvarande sex 30-årsperioder. På ett globalt plan är klimatförändringen en av de största framtida utmaningarna som världen står inför. ningarna och tidigare studier. Vi har nu ett väl underbyggt kvantitativt underlag. Beställare har fått en möjlighet att ta sitt miljöansvar. kurt johansson får medhåll av Vinnovaprojektets koordinator Björn Schouenborg, geolog och seniorforskare vid CBI Betonginstitutet. – Studiens transparens är det viktigaste bidraget till den fortsatta debatten. Det finns exempel på likande studier i Tyskland där man har blandat stenar från olika ursprungsländer när man redovisat resultatet. Det ger inte en rättvisande bild. Med den här studien skapas en enhetlighet som har saknats, säger han. Björn Schouenborg betonar öppenheten i analysen och redovisningen av de påverkande faktorerna som inkluderas i studien. Han tror att beställare i framtiden kommer att efterfråga tydligare identifiering av den natursten som används. – Ursprungsmärkning för natursten diskuteras just nu i Europa. n
Sten Porträttet: Karolina Keyzer, stadsarkitekt i
Stockholm
Sten Projekt: Swedbanks huvudkontor
Sten Projekt: Konstakademiens utsmyckningar räddas
Sten Projekt: Fisktorget i Karlskrona
Sten Projekt: Utsmyckning av Norra Länken
Sten Krönikan: Pål Svensson, skulptör
Sten Småsten: Nytt och noterat från stenbranschen
Sten Småsten: Nytt och noterat från stenbranschen
Sten Fråga Kurt & Kai: Expertsvar om fasadsocklar,
gravstenar och bänkskivor
Sten Marknaden
Sten Sveriges Stenindustriförbunds medlemmar A–Ö