Sten Sten 1/2022
Sten Innehåll: nr 1/2022
Sten Ordföranden har ordet: Allt börjar i köket …
Sten Kort & gott: Trendigt vara otrendig, curlings
tenar, Le banc mm
Sten K-sten: Copperhill Mountain Lodge
Sten Intervju: Sebastian Schildt
Sten Tema: Kök
Sten Projekt: Villa Clara
Sten Novus: 4 av 10 vill ha stenskiva i köket
Sten Årets sten: Ekebergsmarmor
Sten Projekt: Skogsvillan
Sten Stenskolan: Kapitel 1. Stenen i människans tj
änst STENSKOLAN | Kapitel 1. Stenen i människans tjänst I det här numret av Sten inleder vi en ny artikelserie, Stenskolan. Vi börjar bokstav ligen från grunden – med berggrunden och våra vanligaste stensorter. TEXT PETER WILLEBRAND FOTO PATRIK LINDELL I människans tjänst N atursten har använts som bygg - nadsmaterial och markbeläggning i årtusenden. Historiska byggnadsverk i sten finns i alla kulturer och på alla kontinenter, och vittnar om den moderna civilisationens framväxt, i både uppgång och fall. Sten togs oftast från närbelägna brott, som inte krävde långa transporter. Egyptierna till exempel hämtade kalkstensblocken till Cheopspyramiden från ett stenbrott på Gizaplatån, och grekerna tog marmorn till Parthenon från bergskedjan Pentelikon, strax norr om Aten. Det är av samma skäl ingen tillfällighet att kalksten dominerar på Gotland och granit på den svenska västkusten. Sverige var för hundra år sedan en av världens ledande exportörer av natursten och det rådde stor efterfrågan på svensk granit. I dag ser världen annorlunda ut och stensorter från hela världen skeppas mellan kontinenterna. Länder som Indien, Kina och Brasilien dominerar numera den globala exportmarknaden och Sveriges andel är marginell. Samtidigt ökar åter intresset för svensk natursten, inte minst av miljöskäl då naturstenen med sina låga klimatavtryck utklassar många andra alternativ. För att möta det ökade intresset för sten inleder vi i det här numret en serie artiklar under vinjetten Stenskolan. Tanken är att på ett enkelt och lättfattligt sätt beskriva byggnadsstenens väg från brottet till våra hem och gemensamma offentliga rum – och vad som utmärker våra olika svenska stensorter. Och vi börjar från grunden: med berggrunden. 28 Bergarternas byggstenar Jordskorpan består av mineraler som till exempel kvarts, fältspat, glimmer, amfibol, kalcit, dolomit och pyr oxen. När mineraler binds samman upp står bergarterna, som delas in i tre undergrupper utifrån hur de har bildats. 1.magmatiska bergarter Uppstår från jordens inre när bergarten i flytande form kyls av och stelnar. Sammansättningen av mineraler och processens förlopp påverkar strukturen och finkornigheten. Granit är en typisk magmatisk bergart som stelnat på djupet och kommit i dagen genom vittring. 2. sedimentära bergarter Har bildats av avlagringar som samlats upp på förhistorisk havsbotten. De består av finfördelade magmatiska eller metamorfa bergarter, eller smådelar av organiska material, som kalkskal. Kalksten är en typisk sedimentär bergart där man ofta ser fossila avtryck i stenen. 3. metamorfa bergarter Magmatiska och sedimentära bergarter kan omvandlas och få en ny sammansättning och struktur. Det sker när de utsätts för höga tryck och temperaturer, som när till exempel bergskedjor bildas. Gnejs och marmor är typexempel på magmatiska och sedimentära bergarter som omvandlats. Varje sten är ett fingeravtryck Sammansättningen av mineralkornen ger stenen dess unika struktur och utseende, som oftast beskrivs i termer som skiktstruktur, grovkornig, ådrig, flammig etcetera. En och samma stentyp kan uppvisa stora variationer, även när stenen tas inom samma stenbrott. Den som till exempel arbetar med restaureringar och ska försöka återskapa originalstenens funktion och karaktär med nybruten sten av samma sort får ofta besöka brottet för att kunna avgöra var i berget som stenen är mest lik originalet. Det blir än svårare om stenen inte längre bryts och man måste hitta en liknande sten i ett annat brott. Det räcker inte med att välja en motsvarande bergart som ser likadan ut, man måste också veta att den åldrats på ett liknande sätt. Svensk natursten – granit i synnerhet – håller en hög och jämn kvalitet, med förhållandevis liten variation. Det brukar förklaras med att berggrunden är gammal och under lång tid påverkats av tryck, smältning och omblandning. Dessutom uppgår antalet aktiva svenska stenbrott i dag endast till ett drygt 30-tal, vilket gör att man har en bra översikt över urvalet av stensorterna som finns på marknaden. Stenbrytande företag skickar alltid stenprover med olika bearbetningar till den som vill se och känna på stenen och få ”en känsla” för materialet.
Sten Stenpriset 2022 – dags att nominera!
Sten Återbruk: Uppsala fick ned kostnaden till häl
ften
Sten Kommuner positiva till ett”Blocket” för sten
Sten Hållbart: Sten krossar glas på fasaden
Sten Stort intresse för Designtävlingen
Sten Krönikan: Caroline Lenner
Sten Nyheter i korthet: LCA-mall på gång, Stenpris
et 2021 utdelat, ny ledning för Zaarstone
Sten Fråga Stens sakkunniga: Missfärgningar i dusc
hen och montering av sten på fasad
Sten Marknaden: Annonser