Vårdfokus Ordföranden
Vårdfokus "Nu får det vara nog"
Vårdfokus Aktuellt#10
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Intervju: Nicole Silverstolpe
Vårdfokus Skrivande sjuksköterskor
Vårdfokus Tema: Palliativ vård
53 med en patient som har hjärtsvikt. Hur ställer
sig hen till återupplivning vid ett hjärtstopp? Hur t nä ker närstående k ir ng ett b sle ut om ”Ej HLR”, att hjärt- och lungräddning inte ska genomföras? Så många specialistsjuksköterskor i palliativ vård examinerades i Sverige under åren 2013–2017. . — Det är svåra frågor och ofta r äcker äcke det inte med ett samtal. Tillsammans med sina forskarkollegor vid Linköpings universitet utvecklar Tiny Jaarsma just nu en checklista som ska hjälpa personal att ta upp frågor kring livets slut med patienter med hjärtsvikt. Metoden har testats i Holland och kommer snart att införas på ett par mottagningar i Sverige. INOM STROKEVÅRDEN har nya behandlingsmöjligheter i den akuta fasen ökat överlevnaden avsevärt, men dödligheten är fortfarande hög. Trots det saknas kunskap om vård i livets slut och hur den sista tiden upplevs av anhöriga, enligt forskaren Heléne Eriksson. I sin avhandling från 2019 intersom sjuksköterska på intensiven. — Det kunde komma in patienter med stora blödningar där vi visste att det inte skulle gå vägen, ändå pratade vi aldrig om döden med anhöriga. Allt fokus var på att bota, säger hon. Genom att jämföra patienter med stroke Genom a och cancer kunde Heléne Eriksson i sin studie se att personal hade svårare att upptäcka palliativa behov hos patienter med stroke. På sjukhus var det vanligare att patienter med cancer fick palliativ vård och fler med stroke dog ensamma. När den palliativa vården inte var tydligt uttalad i strokevården upplevde anhöriga att deras behov av stöd inte uppmärksammades. Att tidigt börja planera för vård i livets slut, använda skattningsskalor för till exempel smärta och tydlig kommunikation med anhöriga kan förbättra vården för patienter med stroke, menar Heléne Eriksson. — Jag ser att det pågår ett paradigmskifte inom strokevården nu. Det behöver inte längre vara ett misslyckande att patienten dör. Vård kan vara att undvika plågsamma Heléne Eriksson. vjuade hon bland annat personal i strokevården. Det visade sig att professionerna kunde ha olika syn på om livsuppehållande behandling skulle fortsätta eller inte, vilket skapade etiska dilemman. Där några kunde se att behandlingen var meningsfull ansåg andra att den var direkt oetisk. Det fanns också otydligheter i om vården var kurativ eller palliativ, något som påverkade teamarbetet och kunde leda till otrygghet hos de anhöriga. Det är något som Heléne Eriksson känner igen från när hon arbetade undersökningar och att slippa dö på en röntgenbrits. Nu hoppas Heléne Eriksson att sjuksköterskor och övriga professioner i stroketeamen kan använda hennes forskning till att göra vården mer jämlik — oavsett diagnos. ”Det behöver inte längre vara ett misslyckande att patienten dör.” HELÉNE ERIKSSON, FORSKARE 4 HÖRNSTENAR I DEN PALLIATIVA VÅRDEN: 1. Symtomlindring 2. Teamarbete 3. Kommunikation 4. Stöd till närstående 1960 De första hospicen öppnar i England, alla med religiös koppling. Dame Cicely Saunders vid St Christopher’s Hospice i London grundar begreppet ”total pain” med de fyra aspekterna på lidande: fysiskt, psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt. De utgör fortfarande grunden i ett palliativt förhållningssätt. VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2021 1977 Psykiatern och onkologen Loma Feigenberg disputerar på en avhandling om de psykologiska och sociala aspekterna av döendet, vilket får stor uppmärksamhet. 1982 Sveriges första hospice, Helhetsvården Bräcke diakoni, öppnar i Göteborg. 1990 WHO:s första definition av palliativ vård publiceras. Nu öppnas flera hospice, palliativa enheter och palliativa hemsjukvårdsteam. 2000-tal 2010: Sveriges första och fortfarande enda barnhospice, Lilla Erstagården, öppnar. KÄLLOR: ”HUR KOM VI HIT? MED UTVECKLINGEN I BACKSPEGELN” AV PROFESSOR CARL JOHAN FÜRST OCH ”DEN GODA DÖDEN” AV MEDICINHISTORIKER MARIA JOSEPHSON. 35 Så många dör varje år Varje år dör drygt 90000 personer i Sverige. Förra året var det 98 124, vilket troligen är en effekt av pandemin. De allra flesta dog på sjukhus eller på särskilda boenden. GÖRAN BILLESSON
Vårdfokus Extra: Barnmorska
Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Extra: Sjuksköterska
Vårdfokus Vården & klimatet
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Medlemssidor