Vårdfokus Ordföranden
Vårdfokus "Nu får det vara nog"
Vårdfokus Aktuellt#10
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Intervju: Nicole Silverstolpe
Vårdfokus Skrivande sjuksköterskor
Vårdfokus Tema: Palliativ vård
Vårdfokus Extra: Barnmorska
Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Extra: Sjuksköterska
Vårdfokus Vården & klimatet
VÅRDEN & KLIMATET Och den som känner sig otrygg m
ed bara förkläde får hämta en rock. ANDRA FRÅGOR om förändringen kunde handla om beslutsfattandet, berättar Veronica Fransson Farias: ”Ska verkligen operatörer på en annan enhet bestämma sådant som påverkar oss på vår avdelning?” ”Handlar det egentligen inte bara om att spara pengar?” ”Vi kan inte tänka att vi gjort vårt för världen bara för att vi jobbar med vård.” VERONICA FRANSSON FARIAS, ANESTESISJUKSKÖTERSKA — Det svåra med att göra klimatvänliga omställningar — inte bara i vården — är att man måste göra en beteendeförändring. För att kunna införa något nytt så måste man få med sig kollegorna och göra dem delaktiga från början. Det får ta tid och man får ta det i omgångar, säger hon. DET TOG två år från att idén föddes tills att den nya tonsillbullen var på plats. Delvis på grund av att det tog tid att förankra den hos medarbetarna. Men också för att det tog tid att använda upp de gamla tonsillbullarna — det hade ju inte varit miljövänligt att bara slänga dem. Undersköterskan Anette Nilsson var en av dem som fick i uppgift att väga sakerna i operationspakeKONTAMINERAT MATERIAL — VÅRDENS DILEMMA Sedan några år redovisar Karolinska universitetssjukhuset materialförbrukningen, så att cheferna lättare kan se sin del. Under 2020 ledde det till en minskning av engångstextilier, som engångsvärmejackor och bäddset, på flera verksamheter. Ett verksamhetsområde minskade användningen av engångstextilier med 70 procent under perioden, enligt miljösamordnare My Holgersson. — Det mesta blir tyvärr brännbart. Förpackningsmaterial är ett av relativt få saker som går att återvinna. Används ett material i patientnära kontakt räknas det oftast som kontaminerat. Det är vårdens stora dilemma, säger My Holgersson. ten och fundera på vad som behövde vara kvar och inte. — Jag tror att vi överlag — Det är viktigt att vi har respekt för varandra och att man får använda den utrustning man känner sig trygg med, säger undersköterskan Anette Nilsson . tänker mer på vilka saker vi kan klara oss utan nu. Till exempel lämnar vi sakerna i genomräckningsskåpet tills de verkligen behöver användas. Då blir de inte kontaminerade i den patientnära zonen. Det är ett arbetssätt vi snott från Uppsala, säger hon. Veronica Fransson Farias hoppas att de här till synes små förändringarna kan ge ringar på vattnet och få personalen att tänka ”Hur kan vi bräcka det här?” Några ringar börjar redan synas på vattenytan. Någon har köpt en elbil som nybil. En annan har blivit vegetarian. FÖR VERONICA Fransson Farias var det jobbet i vården som eldade på klimatengagemanget. Nästan hela hennes 25-åriga karriär som sjuksköterska har hon jobbat med barn. — När man dagligdags är i kontakt med nästa generation är det klart man tänker: ”Ska det bara vara sopor kvar till dem?” Vi kan inte tänka att vi gjort vårt för världen bara för att vi jobbar med vård. Det är också bra, absolut. Men vad är det för värld som vi skickar ut patienterna, barnen, till efteråt? Ska vi skicka med dem syrgas också? På tonsilloperationerna används numera vanliga plastförkläden istället för operationsrockar. Idén skapade från början en oro för hygienen och patientsäkerheten. 54 VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2021
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Medlemssidor