Advokaten 1
tören. Så är det inte längre. Ordet kommer fram o
m man har ett starkt nätverk eller är skicklig på att använda sig av digitala kommunikationskanaler. Vi kommunicerar i dag på nya sätt och marginaliserar samtidigt äldre kommunikationsformer. Det räcker inte att skriva ett pressmeddelande: Ensidig kommunikation måste följas upp med social kommunikation – intervjuer i tv, chatta med Aftonbladets läsare, interaktion på webben i bloggar eller på annat sätt. Paradigmskiftet påverkar även juridiken och juristerna. Men det går för långsamt. När det gäller tvister – vare sig det är kommersiella tvister eller andra – så är det numer ofta essentiellt att föra sin talan både i och utanför domstolen. Klyftan mellan att ha rätt och att få rätt har blivit vidare: Även om klienten vinner målet kan saken förloras kommunikativt och då kan många gånger den vinnande domen vara värdelös eller alltför dyrköpt. IT-bolaget som vinner patenttvisten mot den kände uppfinnaren kan snart bli uppmärksammad på att kostnaden i goodwill mäts i betydligt större siffror än vad det skulle kostat att förlora målet. Även i brottmålen krävs det kommunikationsberedskap: Den tilltalade som frias för misstankarna om ekonomisk brottslighet kan fortfarande vara socialt ”rökt” om hon dömts av tidningarna eller i skvallret på Internet. Advokatens fokus bör därför inte vara bara på de juridiska dokumenten och processerna. Frågan som man ska ställa sig är i stället: ”Hur kan jag, med min kompetens, bäst ta tillvara min klients intressen där de kan behöva tillvaratas?” hur Är det då med advokatens kompetens utanför juridikens kärnområde? Dessvärre är den ofta otillräcklig. Det gäller särskilt i förhållande till sociala media (ett uttryck som rymmer företeelser som bloggar, facebook, twitter etc. – företeelser som i dag lever i ett slags symbios med traditionella media som tidningar och tv). Den jurist som bejakar den nya teknikens möjligheter kan både förebygga problem och skaffa sig fördelar. Lättheten i kommunikation innebär risk för störningar för de rättsliga processerna: Bananföretaget Dole gav upp sin skadeståndstalan mot den svenske dokumentärfilmare Advokaten Nr 9 • 2009 ”Agenten kunde inte skriva i pressmeddelandet vilken byrå som företrädde klienten. Byrån var orolig för publiciteten, nämligen. Trots att den företrädde ”the good guy”. Agenten och klienten visste inte vad de skulle tro. Skämdes advokatbyrån för sin klient?” som fått deras företag att framstå i en sämre dager men inte på grund av rättsliga svagheter utan för att inte ytterligare spä på de negativa kampanjer stämningen givit upphov till på Internet, kampanjer som också nått fram till den svenska riksdagen. Advokaten måste vara beredd att strida på flera fronter. men det finns också fördeLar. Det finns i dag unika möjligheter för advokater och andra jurister att föra ut sitt budskap utan störningar på vägen. Jurister har alltid beklagat sig över att deras uttalanden eller skrifter förvrängs på vägen av journalister som inte förstår sig på rättssystemet. I dag kan vilken jurist som helst föra ut sitt budskap på Internet – via seriösa bloggar eller på andra sätt – utan att det klipps ned på vägen. Och erfarenheterna visar att många är beredda att lyssna. Även journalister. Advokater kommer att behöva synas i dessa nya kanaler om de skall kunna tillvarata sina klienters intressen på ett effektivt sätt. På vägen kan den skickliga advokaten med förhållandevis enkla – och billiga – medel stärka sitt personliga varumärke. Motsatsen, att sky de mediala kontexterna, är att på sikt gräva sin egen grav. Advokaten 3.0 behärskar de sociala medierna; för klientens skull, men också för sin egen. Mårten Schultz är docent, jur. dr och lärare i juridik vid stockholms universitet 25