Advokaten 1
Fokus arbetsområde Malou Ålander är rådman vid St
ockholms tingsrätts avdelning 1, en av två avdelningar som sysslar med familjemål, däribland många med utländsk anknytning. När det finns en sådan gäller det att finna svar på två frågor innan man går vidare, säger hon. För det första: har svensk domstol domsrätt? För det andra: är det svensk lag som ska tillämpas? – Det kan uppstå en del praktiska problem kring till exempel delgivning och kommunicering med part i utlandet, som dessutom kanske helt saknar kännedom om svensk familjerätt. Sedan anser jag att de – i och för sig ganska fåtaliga – situationer där vi har att tillAdvokaten Nr 9 • 2009 lämpa utländsk rätt kan vara svåra, även med avseende på att få kunskap om innehållet i den utländska rätten, säger hon. tufft att håLLa sig ajour Om det är svårt redan i dag att få överblick över rättsområdet lär det inte bli lättare för advokater och domstolar att hålla sig ajour i framtiden. Just nu pågår ett intensivt arbete inom EU för att skapa gemensamma regler för den internationella familjerätten. Syftet är att öka tydligheten om vilka regler som ska gälla, och att minska risken för så kallad forum shopping, att parter försöker få talan prövad i det land vars regler ger dem det bästa utfallet. Arbetet tog fart under 1990-talet, och fick en skjuts framåt när Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999. Den så kallade Bryssel IIförordningen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn (se faktaruta om gällande lagar) är kanske det mest påtagliga resultatet. EU:s engagemang i den internationella familjerätten motiveras ofta med att fungerande regler är en förutsättning för arbetskraftens fria rörlighet i unionen. 27 »