Advokaten 1
Fokus Internationell familjerätt » inte ens en sa
mbolag. De har inte ens ett sådant begrepp, säger Fredric Renström. Ibland kolliderar olika internationella privaträttsliga regler. Ulf Bergquist berättar om en klient som blivit änka efter en svensk man, bosatt i England. Mannen hade barn i Sverige från ett tidigare förhållande. Dessa stämde i svensk domstol för att få ut sin laglott, och enligt svensk internationell familjerätt skulle de också få det. Men för att få verkställighet i England krävs beslut i engelsk domstol. – Då använder de engelsk internationell privaträtt, och då är det bosättningen som styr. Enligt engelsk arvsrätt finns inte laglott, berättar Ulf Bergquist. En viktig fråga för advokaterna att ta ställning till i varje internationellt ärende är alltså vilken domstol ärendet ska prövas i för att beslutet ska kunna verkställas. Ibland kanske det gynnar klienten att få frågan prövad i ett annat land. Ofta tvekar dock klienterna, av flera skäl, inför denna möjlighet, säger Suzanne Johanson. En annan central frågeställning är vilket lands lag som ska tillämpas. Även om ett ärende ska prövas i Sverige kan domstolen i de dispositiva målen nämligen tillämpa utländsk rätt. – Vid exempelvis bodelningstvister är det vanligt att en part bortser från möjligheten att åberopa utländsk rätt trots att detta skulle vara möjligt och gynna denne, säger Suzanne Johanson. Hon påpekar att det knappast är hennes roll att förklara det för en motpart. – Som advokat biträder man ju endast den ena parten och självklart åberopar man inte utländsk rätt om detta inte gynnar den egna klienten, säger hon. roLigt och svårt För advokaterna är det naturligtvis en omöjlig uppgift att känna till alla länders lagar. I stället blir det viktigt att ha goda kontakter med kolleger i andra länder. De svenska advokaterna kan förmedla kontakt, men deras juridiska arbete stannar vid nationsgränsen. – När ett annat lands lag kan vara tillämplig EU-kommissionen presenterar sina förslag i så kallade grönböcker. 2006 kom grönboken om makars förmögenhetsförhållanden och bodelning. råder jag alltid klienten att ta kontakt med en advokat i det aktuella landet, eller föreslår att jag själv gör detta. Oftast begär jag också en skriftlig redogörelse av den utländske advokaten, berättar Suzanne Johanson. Samarbete med utländska advokater kan ofta också vara nödvändigt av rent juridiska skäl. – När jag blir utsedd till boutredningsman i dödsbo med internationell anknytning så erkänns inte förordnandet från Stockholms tingsrätt utanför Norden. I sådana ärenden måste jag alltid samarbeta med en eller flera advokater i det andra landet eller de andra länderna, säger Ulf Bergquist. För honom är det därför viktigt att ha ett nätverk med andra advokater och samarbetspartner över världen. Goda internationella kontakter och språkkunskaper är alltså en tillgång för den advokat kÄLLor: internationeLL famiLjerÄtt Litteratur: Bergquist, Ulf: internationell arvs- och bodelningsrätt, norstedts juridik, 2003 Bergquist, Ulf: Eu-förslag om internationell arvsrätt, tidskriften advokaten, nr 9, 2009 Bergquist, Ulf: familjerätten i Eu på väg mot harmonisering, tidskriften advokaten, nr 1, 2007 Bergquist, Ulf: familjerätten inom Eu – Omfattande harmonisering allt närmare, tid34 skriften advokaten, nr 4, 2005 Bogdan, Michael: svensk internationell privat- och processrätt, norstedts juridik, 2008 Jänterä-Jareborg, Maarit: En harmoniserad familjerätt för Europa? internationellt privaträttsliga och rättsjämförande perspektiv, tidskrift for rettsvitenskap, vol. 122, 3, 2009, s. 323–353 Jänterä-Jareborg, Maarit: family law in the European Judicial space – concerns regarding nation-state’s autonomy and legal coherence, national law and Europeisation, suomanlainen tiedea-katemia, 2009 Jänterä-Jareborg, Maarit: harmonisering, samordning och ömsesidigt förtroende inom Europeiska unionen – utvecklingen inom familjerätt, svensk Juristtidning 2005, s. 804–844 Jänterä-Jareborg, Maarit: lagstiftaren i en internationaliserad värld. internationell familjerätt, svensk Juristtidning, 2000, s. 281–298 Övrigt: Dir. 2009:54 SOU 2004:80 kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel ii-förordningen www.regeringen.se Advokaten Nr 9 • 2009 som vill arbeta med internationell familjerätt. Ett genuint intresse för människor är en annan förutsättning för att lyckas, och trivas är en annan bra egenskap. – Den här typen av juridik handlar mycket om att man ska lägga pussel samtidigt som man måste vara nyfiken. Kan man göra så här eller så här? Det är verkligen roligt, säger Fredric Renström, som betonar att den internationella familjerätten ger unika inblickar i religion, historia och kultur. Arbetet har dock också mindre roliga sidor. Ulf Bergquist suckar till exempel över den franska byråkratin som han ofta stöter på. – I Frankrike MÅSTE man i arvsärenden gå genom en notarie. Många av dessa är svåra att ha att göra med. De svarar inte på telefon, inte på brev. De tar lång tid på sig, de är tröga helt enkelt, säger han. n