Advokaten 1
Aktuellt praktisk juridik EU-förslag om internati
onell arvsrätt EU-kommissionen har den 14 oktober antagit ett förslag till EUförordning om arv och testamente. av ulf Bergquist Bakgrund Vi lever i en alltmer internationell värld. Människor av olika nationalitet gifter sig med varandra. Många flyttar utomlands. Ändå flera äger tillgångar i andra länder än där de bor. Av samtliga arvsfall i EU på ett år har cirka 10 procent eller 450 000 anknytning till mer än ett land. Därför uppstår allt oftare frågan vilket lands arvslag som skall tillämpas i en internationell arvssituation. Varje land har internationella privaträttsliga regler (IP-regler), som anger vilket lands arvslag som skall tillämpas. IP-reglerna anger också vilket lands domstolar som är behöriga att ta upp en eventuell arvstvist, och i vad mån domar från andra länder skall erkännas. Eftersom det inte finns några gemensamma IP-regler på arvsområdet (undantag Norden), kan olika länders IP-regler utpeka olika länders arvslagar som tillämpliga. Om till exempel den avlidne var en svensk medborgare bosatt i Frankrike, utpekar svenska IP-regler svensk arvsrätt (medborgarskapsprincipen) och franska IP-regler fransk arvsrätt (hemvistprincipen). En ytterligare komplikation är att en dom i svensk domstol ej erkännes i Frankrike och en dom i fransk domstol ej erkännes i Sverige. Detta är ett stort och växande problem för alla länder. Redan vid toppmötet mellan EUs statschefer/regeringschefer i Wien 1998 konstaterades att den nuvarande situationen på arvsområdet var ett hinder för den fria rörligheten inom EU. EU-rådet gav därför EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag till gemensamma IP-regler på arvsområdet. (OBS! Ej gemensamma materiella arvsregler.) Det första steget blev en mycket ambitiös kartläggning av nu gällande IP-regler på arvsområdet i de olika EU-länderna. Den utfördes 2002 av en tysk och en fransk professor, Heinrich Dörner och Paul Lagarde, på uppdrag av EU-kommissionen och tyska Notariatinstitutet. Nästa steg blev att kommissionen våren 2005 utgav en så kallad grönbok, där problemen beskrevs och ett antal frågor om utformningen av framtida IP-regler ställdes. Remissvar inkom under hösten 2005 från de olika medlemsländernas justitiedepartement och från internationella organisationer, till exempel den europeiska advokatorganisatioUlf Bergquist nen CCBE och den europeiska notariatorganisationen (i många länder handlägges arvsfrågor av notarier). I slutet av 2005 tillsatte kommissionen en expertgrupp av professorer och advokater med uppdrag att utarbeta ett förslag med remissvaren som bakgrund. Expertgruppen avgav sitt förslag våren 2008. Efter viss överarbetning av kommissionens kansli antogs förslaget av kommissionen den 14 oktober 2009. Förslaget, som nu är offentligt, har gått vidare till EU-parlamentet och EU-rådet. Då Sverige för närvarande är ordförandeland i EU, ligger behandlingen av förslaget just nu hos en arbetsgrupp inom det svenska justitiedepartementet. Den politiska behandlingen kan beräknas ta cirka två, tre år. Efter att förslaget har antagits av såväl parlamentet som rådet får man räkna med cirka 12 månader innan det träder i kraft. En realistisk tidpunkt för ikraftträdandet är således tidigast den 1 januari 2013. Med största sannolikhet kommer förslaget att gå igenom i parlamentet och rådet. Vissa justeringar kan det naturligtvis bli. Ett stort problem är dock att Storbritannien är så tveksamt till vissa delar av förslaget (bland annat reglerna avseende förstärkt laglott och gemensam förvaltning av dödsbon) att det finns en klar risk att ett av Europas största Auktoriserade översättningar av juridiska och finansiella texter Välkommen till vårt nya Stockholmskontor: Scheelegatan 40A 36 Advokaten Nr 9 • 2009 Telefon: Uppsala: 018-38 00 56 Stockholm: 08-661 37 75 Västerås: 021-13 11 06 Göteborg: 031-707 09 59 Örebro: Hemsida www.elt.se 019-33 30 66 e-post: info@elt.se