Advokaten 1
Aktuellt länder väljer att ställa sig utanför den
kommande förordningen. En gemensam lagkommentar för hela EU kommer att författas av sex av ledamöterna i EU-kommissionens expertgrupp. Författarna är professor Lagarde (Paris), professor Baldus (Heidelberg), advokat Frimston (London), notarie Damascelli (Bologna), professor Reinhartz (Amsterdam) samt undertecknad. Kommentaren kommer att utges på engelska, franska och tyska. Den skall ligga på bokhandelsdiskarna i god tid innan förordningen träder i kraft. försLagets huvudpunkter I förslagets första kapitel fastlägges förordningens materiella gränser. Till exempel ligger frågor om bodelning, arvsskatter och livförsäkringar utanför förordningen. Frågan om behörig domstol regleras i andra kapitlet. Därmed avgörs inte bara vilken domstol som är behörig att slita tvister, utan också vem som utser boutredningsman för dödsboet och vem som utfärdar ett arvscertifikat (se nedan). Behörig domstol är domstolen i det land där den avlidne hade sitt hemvist (habituell residence). Den behöriga domstolen kan dock besluta att överföra ärendet till annan domstol i annat medlemsland, om det senare landets materiella arvslag har valts (se nedan om tilllämplig lag). Begreppet habituell residence definieras inte i förordningen, men dess uttydning har varit föremål för beslut i EU-domstolen. Vid bedömningen skall hänsyn tas till samtliga relevanta faktorer. Någon viss tidsgräns för bosättningen finns ej. Hade den avlidne sedan länge bara en stadigvarande bosättning är frågan lätt. Ett bedömningsproblem uppstår naturligtvis om den avlidne bytt bostadsland relativt kort tid före dödsfallet. Det förekommer vidare att människor bor ungefär halva året i ett land och det andra halva året i ett annat land. En del människor har inte någon stadigvarande bosättning alls, utan ”flyter omkring” mellan olika bostäder i olika länder. I de tre nyssnämnda fallen kan frågan om fastläggande av habituell residence vara besvärlig. Beslut om inskrivning i fastighetsregister görs dock av domstol/myndighet i det land där fastigheten är belägen. Därvid tillämpas det landets inskrivningsregler. Förordningens huvudfråga om tillämplig lag regleras i tredje kapitlet. Huvudregeln är även här den avlidnes habituell residence. Det innebär normalt att den domstol som skall behandla arvsärendet får tillämpa sin egen materiella lag. Detta är en stor fördel, eftersom en sådan domstol naturligtvis är mest kunnig på sin egen lag. Ett viktigt undantag från huvudregeln är dock att en person kan välja att arvslagen i hans/hennes medborgarskapsland skall tillämpas på arvet efter honom/henne. Därvid kan också en lag utanför EU väljas, till exempel kan en schweizisk medborgare välja schweizisk arvslag. Om lagvalet pekar ut en arvslag som strider mot domstolslandets grundläggande rättsprinciper (ordre public), kan dock ett sådant lagval åsidosättas. Om någon till exempel valt sharialag, där en dotter ärver hälften så mycket som en son, behöver inte en svensk domstol tillämpa en sådan regel. Bara en arvslag skall vara tillämplig på hela arvet. Således kan ej arvet av en fastighet regleras för sig av det landets arvslag där fastigheten är belägen. För mig som praktiker har fjärde kapitlet särskilt värde. Där regleras att en dom/ett beslut av behörig domstol eller boutredningsman skall erkännas och kunna verkställas i andra EU-länder. Det innebär rent praktiskt att en boutredningsman, förordnad av svensk domstol, kan få svar från utländska banker, kan omhänderta tillgångar i utlandet och kan fatta beslut om ett tvångsskifte som gäller även för egendom i utlandet. I femte kapitlet fastställes att ”Autentiska handlingar” utfärdade i ett medlemsland skall gälla även i andra medlemsländer. Detta har särskild betydelse för notariatväsendet. Förordningens sjätte kapitel innebär att ett ”Europeiskt arvscertifikat” införes. Certifikatet utställes av den behöriga domstolen och är en legitimationshandling som gäller inom hela EU. Med certifikatet kan arvingar eller en boutredningsman styrka sin behörighet att omhänderta dödsboets tillgångar. n Ulf Bergquist (Bergquist är såväl svensk advokat som tysk Rechtsanwalt. Han var 2006–2008 ledamot av EU-kommissionens expertgrupp för arv och testamente, och är sedan 2008 ledamot av EUkommissionens expertgrupp för makars förmögenhetsförhållanden.) Avtal kräver exacta översättningar Tel 08 - 22 00 44 info@exacta.nu www.exacta.nu Advokaten Nr 9 • 2009 37