Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Förslag f
ör att stärka advokatyrket europas advokater står inför stora förändringar. EUkommissionen vill avreglera advokatyrket och harmonisera de nationella regelverken för att öka konkurrensen och göra den europeiska tjänstemarknaden mer öppen och konsumentvänlig. Detta har i viss mån redan genomförts genom det så kallade tjänstedirektivet och det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Det senare direktivet är också ett exempel på EU:s strävanden mot att medlemsländerna i ökad utsträckning ska erkänna varandras utbildningar och kvalifikationskrav. Initiativ för en ökad konkurrens på den juridiska tjänstemarknaden har också tagits av medlemsstaterna själva. I England och Wales har en översyn av det engelska regelverket för den juridiska tjänstemarknaden lett till sjösättandet av en ny lagstiftning för advokattjänster. Denna lagstiftning – som fått många motsvarigheter i andra medlemsstater (Danmark, Nederländerna, Irland med flera) – syftar till att avlägsna hinder för den fria konkurrensen och öka kontrollen av det juridiska tjänsteområdet, vilket för advokaters del har lett till ökad statlig kontroll och externt inflytande, bland annat i fråga om regelverk och tillsyn. det står heLt kLart att det är EU-kommissionens strävan att i så stor utsträckning som möjligt åstadkomma en avreglerad och konkurrensutsatt juridisk tjänstemarknad inom unionen i, som det heter, konsumenternas intresse. En tydlig tendens tycks vara att med långtgående yrkesprivilegier i ett visst land följer också en hårdare reglering av yrket. I Sverige har vi valt att upprätthålla en i det närmaste helt fri juridisk tjänstemarknad, utan advokatmonopol eller advokatombudstvång. Vi har hittills också varit befriade från problem med konkurrensmyndigheterna till skillnad från vad många andra advokatorganisationer i Europa har fått erfara. I en tid av ökad rörlighet och samverkan mellan länder, växer kraven på nedmontering av gamla 4 monopol och särregleringar. Därmed ökar också risken för inskränkningar i självbestämmandet. Eftersom det numera blåser allt starkare konsumentvänliga vindar över vår inre tjänstemarknad där tjänsternas kvalitet helst ska säkerställas genom (över)statlig försorg, är risken stor att även de få länder som i likhet med Sverige helt saknar advokatmonopol drabbas av minskat självbestämmande om vi inte kan visa att vi har ett starkt skydd för klinterna i form av en stark och effektiv tillsyn. Advokatsamfundets styrelse har mot bakgrund av den europeiska utvecklingen tagit initiativ till förändringar vad avser såväl inträdeskrav som tillsyn. Det är ett rättsstatligt samhällsintresse att det finns advokater med hög etik och kvalitet som kan representera enskilda och företag. Advokatyrket är därför reglerat i lag. Advokater är enligt rättegångsbalken skyldiga att följa god advokatsed. Vad som är god advokatsed beslutar Advokatsamfundet ensamt om. Advokaters klienter har också tillförsäkrats särskilda förmåner i jämförelse med andra konsulters klienter ifråga om tystnadsplikt, oberoende, lojalitet och skydd för intressekonflikter. Detta ställer höga krav på Advokatsamfundet och den enskilde advokaten i dennes yrkesutövning. I Sverige har vi i en europeisk jämförelse mycket stränga regler om inträde i Advokatsamfundet. Såväl de teoretiska som praktiska kraven på genomförd utbildning överstiger de flesta andra länders krav. Till detta kommer att den som ansöker om inträde i samfundet ska styrka sin lämplighet för advokatyrket. Eftersom utvecklingen inom EU som framgått ovan syftar till att öka konkurrensen och harmonisera regelverken har Advokatsamfundets styrelse beslutat föreslå en stadgeändring innebärande att det så kallad 5-årskravet ersätts med ett 3-årskrav för inträde i Advokatsamfundet. Det motsvarar bättre vad som gäller i övriga Europa. Det innebär likaså att svenska biträdande Advokaten Nr 9 • 2009