WE 1
WE SCANIA SNACKAR INTE
WE VÄRLDENS STÖRSTA NEUTRONKÄLLA
WE HÅLLBARHET ETT KONKURRENSVAPEN
WE SKF MÖTER VÄRLDEN
WE FOKUS PÅ NOGGRANNHET
WE HÄR UTBILDAS MORGONDAGENS LEDARE
WE INDUSTRINS FRÄMSTA UTMANINGAR
WE VI SKA BLI GLOBALT LEDANDE
WE ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR EN SMARTARE INDUSTRI 2:2016
| PROFIL Måste inte det offentliga upphandlingssystemet också arbeta mer med cirkulär ekonomi och ett mer långsiktigt hållbart synsätt? »Detta är en väldigt viktig fråga, inte minst för kommuner och landsting. Vi vill gärna se i samverkansprogrammen att man också använder sig av offentlig upphandling. Vi har skapat en helt ny myndighet för detta, som ska hjälpa myndigheter, kommuner och landsting att bygga smarta system och göra rätt upphandling från företag. Här har många andra länder gjort mer än vad vi hittills har åstadkommit i Sverige. Vi behöver se mer till livscykelkostnader och få betydligt mer innovationstänk kopplat till den offentliga upphandlingen. Vårt mål är att göra svensk industri världsledande inom den gröna omställningen.« Hur tänker ni ta till vara potentialen i nya digitala och andra tekniker för omställningen mot en fossilfri och cirkulär ekonomi? »Skogsindustrin sitter här på en kronjuvel i form av det gröna guldet. Många länder ser avundsjukt på de naturliga resurser vi har i Sverige. Svensk skog kommer att ha en viktig roll i den framtida omställningen. Här arbetar bland annat Sven-Erik Bucht med det nya skogsprogrammet, vars syfte är att bidra till att vi får ut ännu mer värden av skogen. Vi har också startat ett samverkansprogram kring cirkulär ekonomi och bioekonomi. Den stora utmaningen blir att skapa nya volymprodukter så att denna sidoproduktion blir lönsam. Olika branscher behöver här samverka. Vi vill gärna se att även företag som H&M, Ikea och dagligvarubranschen är med och diskuterar hur man på bästa sätt kan använda sig av det gröna guldet. Det blir ett spännande projekt att bygga världens första fossilfria välfärdsnation. Sker det särskilda satsningar på ett smart digitaliserat underhåll? »Det är definitivt ett av våra fokusområden. Ett av samverkansprogrammen är uppkopplad industri och nya material. Här vill vi se hur vi bättre kan effektivisera flödena i fabrikerna, liksom att minska restprodukterna och avfallet genom återvinning och återanvändning.« Era satsningar på testbäddar – vad innebär dessa i praktiken? »Enligt internationell statistik satsar Sveriges företag idag mindre pengar på FoU än företag i andra jämförbara länder. Forsknings- och innovationsmiljöer i absolut toppklass är en förutsättning för att kunna konkurrera inom framtidens industri. Vi vill stimulera till nya testbäddar för att göra Sverige till världsledande inom forskning kring områden, som lyfter den svenska industriproduktionen. Därför fokuserar vi på Testbädd Sverige. Staten kan vara med om att initiera nya processer genom bland annat Vinnova eller någon av industrimyndigheterna, men här måste också industrin själv klara av en viktig del av den här omställningen.« Tror du på svensk industris framtid? »Jag är optimistisk om svensk industris förutsättningar och möjligheter. Det finns en utvecklingsoptimism och det sker mycket spännande just nu. Förra året var ett fantastiskt exportår och 2016 kan bli det år när mer produktion flyttar hem vad än som flyttar ut från Sverige. Vi har en miljon människor som går till jobbet inom industrin varje vardag. 77 procent av svensk export kommer härifrån. Industrin har med tiden också ändrat form, där mycket av intäkterna och värdet inte bara skapas i den initiala produktionen, utan också i underhåll, utveckling och design. Klarar vi av att göra den digitala omställningen snabbt i Sverige, så öppnar sig en enorm global marknad för oss.« Testbädd Sverige skapas Testbädd Sverige omfattar flera olika typer av innovationsinsatser och en nationell funktion skapas för detta. Fem samverkansprogram prioriteras: 1. Nästa generations resor och transporter. 2. Smarta städer. 3. Cirkulär biobaserad ekonomi. 4. Life science. 5. Uppkopplad industri och nya material. All forskning samordnas Ett helhetsgrepp har tagits i den forskningspolitiska propositionen, som riksdagen beslutar om i slutet av detta år. Industriforskningsinstituten har här samlats under ett gemensamt varumärke och holdingbolag - Research Institutes of Sweden AB (RISE). Det skapas också en ny struktur med tvärgående affärsområden som speglar industrins utmaningar. Ett samlat RISE är tänkt att bli en mer effektiv och tydligare organisation gentemot företag och speciellt då små och medelstora företag. Omstöpning av det statliga riskkapitalet Ett nytt nationellt utvecklingsbolag inrättas. Utvecklingsbolaget får i uppgift att investera genom privata fonder (fond-i-fond) i företag i utvecklingsfaser. Det nationella utvecklingsbolaget kan inom sitt verksamhetsområde etablera fonder inom vilka investeringar kan riktas mot mindre företag som står inför investeringar i demonstrationsprojekt och testbäddar. Detta eftersom det i vissa branscher, till exempel material, energi och miljöteknik, finns en marknadsrisk när ny teknologi ska utvecklas eller när processer ska gå från att producera i liten skala till att producera i kommersiell skala. Dessutom planeras för en särskild satsning för att stärka investeringsfrämjandet med inriktning på företag med industriell produktion. 26 FOTO MARTINA HUBER
WE IoT OCH UNDERHÅLL
WE FRAMTIDENS SMARTA UNDERHÅLL
WE UNDERHÅLL MED NYTT INNEHÅLL
WE LITA PÅ LEVERANTÖRERNA
WE DATAANALYS ÄR EN KONSTFORM
WE SOCIALT ANSVAR ÄR LÖNSAMT I NEPAL
WE KRÖNIKA: DET GLOBALA TRYCKET ÖKAR!