Advokaten 1
NYHETER Högre ersättning för barnfridsbrott Brott
soffermyndigheten har beslutat i sina första ärenden rörande det nya barnfridsbrottet, som finns efter en lagändring den 1 juli 2021. I två fall dubblar myndigheten kränkningsersättningen till barnen, jämfört med vad de tidigare blivit tilldömda i domstol. Totalt har Brottsoffermyndigheten prövat tre ärenden om barnfridsbrott av normalgraden vid ett tillfälle. I samtliga ärenden har ersättningen bestämts till 10 000 kronor för kränkning. Lång handläggning i migrationsmål Riksrevisionen har granskat migrationsdomstolarnas handläggningstider under åren 2013–2020, och funnit att handläggningstiderna ökat kraftigt från 2016. De längre handläggningstiderna hänger framför allt ihop med en stor ökning av antalet asylmål, enligt Riksrevisionen. Riksrevisionen har också funnit att handläggningstiderna varierar kraftigt mellan de olika domstolarna. Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader, men i Göteborg tar detta hela 28 månader (år 2020). I Malmö tar det 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm 6 månader. Lagrådet får förslag om grundlagsskadestånd Regeringen överlämnade i slutet av mars en lagrådsremiss om grundlagsskadestånd. Förslaget innebär att enskilda ska kunna få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen. Enligt förslaget ska staten eller en kommun ersätta både ekonomisk och icke-ekonomisk skada som uppkommer vid en överträdelse från deras sida. Skadestånd ska dock bara betalas om den enskilde inte har fått eller kunnat få kompensation på något annat sätt. 10 RÄTTSLIGA BITRÄDEN Många orsaker till ökade kostnader Det finns flera förklaringar till att kostnaderna för rättsliga biträden ökat under de senaste åren. Men framför allt handlar det om att antalet mål har ökat. Det visar en analys som Domstolsverket genomfört. Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat orsakerna till de ökade kostnaderna för rättsliga biträden, som försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden. I mars kom rapporten, där det konstateras att kostnaderna ökat för de flesta typerna av förordnanden och i de flesta domstolstyperna. I vissa fall har dock också kostnaderna minskat, bland annat i hovrätterna. Domstolsverket ser flera olika skäl till att kostnaderna ökat: l Antal mål har ökat vilket gett fler förordnanden. l Den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen. l Antalet förordnandemål, alltså brottmål där försvarare eller målsägandebiträde förordnats men där förundersökningen läggs ned utan att åtal väcks, har ökat kraftigt samtidigt som den genomsnittliga ersättningen för dessa mål ökat. l Den genomsnittliga ersättningen för olika förordnanden som ökat något mer än den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen. Advokatsamfundet följer noggrant hur de åtgärder som Domstolsverket föreslagit följs upp. Flera av åtgärderna kan få betydande konsekvenser för ledamöterna i form av ändrade ekonomiska förutsättningar och ökad administrativ börda. OM GRANSKNINGEN Domstolsverket har på uppdrag av regeringen analyserat varför utgifterna för anslaget 1:12 ”Rättsliga biträden m.m.” ökat under flera år. I sin rapport föreslår verket också åtgärder för att skapa en bättre kostnadskontroll. Under perioden 2016–2020 ökade utgifterna för rättsliga biträden med 660 miljoner kronor, eller 24 procent. domstolsverket pekar i sin rapport också på att anslaget till rättsliga biträden skiljer sig från anslagen till exl Översyn av regelverket. l Utbyggd brottmålstaxa. l Bättre underlag vid förordnandebeslut och översyn av processen. l Krav på mer detaljerade och digitala kostnadsräkningar. empelvis Åklagarmyndigheten och domstolarna, genom att det är ett så kallat sakanslag, utan tak. Detta innebär, enligt Domstolsverket vissa effektivitetsproblem. I rapporten uttrycker Domstolsverket att rättsliga biträden ”har ekonomiska intressen som står i konflikt med statens intresse att dämpa utgiftsutvecklingen på anslaget”. Frågan om eventuella oegentligheter begångna av rättsliga biträden har inte ingått i Domstolsverkets uppdrag. I rapporten konstateras ändå att konsekvenserna av eventuellt fusk med ersättningen troligen är ”större ur DOMSTOLSVERKETS FÖRSLAG FÖR ATT MINSKA KOSTNADERNA l Översyn av regleringen av ersättning för tidsspillan. l Differentierad ersättning för advokat och biträdande jurist. l Införande av taxa för förordnandemål. l Möjlighet till uppföljning av hur taxa används. l Digital kostnadsräkning. l Värderingsverktyg för bedömning av biträdets anspråk. advokatsamfundet följer nu noggrant hur de åtgärder som Domstolsverket föreslagit följs upp. Flera av åtgärderna kan komma att få betydande konsekvenser för ledamöterna i form av ändrade ekonomiska förutsättningar och ökad administrativ börda. ett förtroendeperspektiv än ur ekonomisk synvinkel”. Advokatsamfundet har haft en inledande dialog med Domstolsverket gällande planerna på införandet av digitala kostnadsräkningar och lämnat principiella och praktiska synpunkter på hur ett sådant system bör utformas. Advokatsamfundet har bland annat framhållit att detta inte får bli alltför administrativt betungande och att hänsyn måste tas till advokaters tystnadsplikt. ADVOKATEN NR 3 • 2022 FOTO: CARL JOHAN ERIKSON