Advokaten 1
» Silvia Ingolfsdottir Åkermark. tegången ens hål
lits. Jag gav 20 intervjuer inför rättegången. Sedan blev de frikända. Och då ringde nästan ingen. Det var en icke-nyhet, konstaterar han. Ett annat skäl att faktiskt tala med journalister är det signalvärde det har inför klienten, påpekar Johan Eriksson. – Jag brukar tänka att om jag påstod mig vara oskyldig för något och polisen eller någon åklagare uttalade sig om att man misstänker mig för att ha gjort det ena eller det andra och min advokat inte ens lämnar en kommentar. Då skulle jag känna mig ensam. Det händer att Johan Eriksson ber att få läsa sina citat efter en intervju, mest för att försäkra sig om att journalisten förstått vad han sagt. Samtidigt uppmanar han advokatkollegerna att inte vara rädda för journalister. För det mesta blir det rätt, enligt hans erfarenhet. också lättare att hjälpa till så att nyhetsrapporteringen blir riktig, påpekar Peter Danowsky. – Det gäller att svara så att journalisten kan använ”Jag är väldigt försiktig prata med dem om att GAV STOLTHET TILL BOLAGET Advokat Peter Danowsky har många gånger företrätt medieföretag. Han är på det hela taget nöjd med mediernas rapportering av rättsliga frågor. Det gäller ju, påpekar han, att förstå skillnaden mellan journalistik och juridiska facktexter. – Journalistik måste skrivas på ett sätt som gör det när det gäller mina egna klienter och brukar medierna kan ha intresse av att skapa rubriker, att det kanske inte blir som de har tänkt.” silvia ingolfsdottir åkermark begripligt och intressant för allmänheten. Man skriver inte för jurister, utan för att det ska spegla det som är av allmänintresse. Det gör att det med nödvändighet blir ett urval av fakta som berättas och aldrig hela sanningen, konstaterar Peter Danowsky. Urvalet och vinklingen kan ibland irritera jurister. Men, säger Peter Danowsky: – Det får man ursäkta. För journalistikens uppdrag har inte med juristens att göra. I journalistikens villkor ingår dessutom att innehållet ofta ska produceras snabbt, många gånger av journalister som är generalister, kanske just komna från bevakningen av ett bygglovsärende, för att använda Johan Erikssons exempel. Om advokaten inser detta blir det ADVOKATERNAS TIPS FÖR ATT HANTERA MEDIER l Sätt upp en mediestrategi i uppmärksammade ärenden. l Prata tidigt med klienten om hur medier ska bemötas. Om klienten är ett företag, ta kontakt med informationsavdelningen för att planera hur medierna ska bemötas. l Svara på frågorna, även om du bara kan säga att du just då inget kan säga. l Om du är osäker eller inte hinner svara, be att få ringa upp, och gör det så snart du kan. l Om du får svara på samma fråga 30 gånger, överväg att ordna en presskonferens. l Ta vid behov egna kontakter med journalister som du vet är bra att prata med. l Ta dig tid att förklara för journalister vad målet handlar om och vad som är advokatens roll. l Förstå att journalister inte är jurister och inte i första hand skriver för jurister. l Känner du dig osäker, be att få se dina citat före publicering. 28 28 da svaret till en bra, förklarande artikel. Jag kan alltså som advokat hjälpa till så att det blir rätt i medierna, genom att förklara saken på ett så tydligt och bra sätt som möjligt. Kanske inte använda de allra starkaste uttrycken, som ”det här är det värsta rättsövergrepp jag sett”, utan snarare förklara varför saken är mycket mer komplicerad än vad åklagaren påstår, säger han. Insikterna om hur medier och journalister fungerar har förstås kommit med åren. Men Peter Danowsky beskriver ett uppdrag tidigt i karriären som särskilt lärorikt. Tillsammans med sin mentor, advokat Göran Luterkort, företrädde Peter Danowsky läkemedelsbolaget Leo i Helsingborg. I slutet av 1970-talet stämdes Leo av ett antal personer som påstod att de skadats av ett kontrastmedel som användes vid röntgen. – Leo vill till en början att vi inte skulle göra uttalanden till medierna. Men ganska snabbt märkte bolaget att det var en dålig strategi. Det blev ju bara kärandena, alltså personerna som påstod sig ha blivit drabbade, som kom till uttryck, berättar Peter Danowsky. Tillsammans med bolagets ledning ändrade advokaterna strategin och försökte i stället förklara vad målet handlade om. Resultatet blev en bättre rapportering. Dessutom stärkte det klientbolaget, konstaterar Peter Danowsky. – All personal på Leo fick läsa något annat i tidningarna än bara det som var kärandenas uppfattning. De fick ett mycket bättre begrepp om vad målet handlade om och ett utrymme för stolthet över sitt företag. Leo vann i alla instanser, ett av målen togs hela vägen upp till HD. Peter Danowsky tror inte att mediestrategin påverkade utgången i målet. – Men däremot lärde jag mig att ju sakligare man försöker svara en journalist, desto bättre blir det. Det kan ta lite tid. Men om man får tillfälle att förklara, då ska man tacksamt ta emot det. MEDIERNA PÅVERKAR BROTTSOFFER För försvarare och ombud i tvister kan det många gånger vara klokt att tala med journalister, helt enkelt för att ge en annan bild än den som förmedlas av polis och åklagare. Men advokat Silvia Ingolfsdottir Åkermark, som oftast har rollen som målsägandebiträde, beskriver en lite annorlunda situation. – Målsäganden är bevisning för åklagaren. Då är det viktigt att det inte kommer ut förhörsuppgifter i medierna innan, säger hon. ADVOKATEN NR 3 • 2022