Advokaten 1
Som brottsoffer kan målsäganden dessutom vara tra
umatiserad, förklarar Silvia Ingolfsdottir Åkermark. Kanske känns det i stunden rätt att själv tala med en journalist eller förmedla ett budskap via sitt biträde. Senare är det inte alls säkert att uttalandena känns bra. I ett senare skede, när rättegången inletts eller efter att domen fallit, kan saken komma i ett annat läge, konstaterar Silvia Ingolfsdottir Åkermark. Kanske vill målsäganden föra ut sin syn på målet via biträdet, eller rent av låta sig intervjuas själv. – Men jag är väldigt försiktig när det gäller mina egna klienter och brukar prata med dem om att medierna kan ha intresse av att skapa rubriker, att det kanske inte blir som de har tänkt, och att det är svårt att styra när man väl låter sig intervjuas. Men klienten måste själv fatta sina beslut. Jag kan bara hjälpa till, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark. Även om det inte alltid är lämpligt att uttala sig är Silvia Ingolfsdottir Åkermark, precis som de övriga intervjuade advokaterna, mån om att ha en god relation med journalister. Hon har också gått utbildningar i mediehantering, just för att bli bättre på att göra de avvägningarna och kunna kommentera på ett bra sätt. – Om de ska respektera oss måste vi respektera journalisterna och förstå deras uppdrag. Det är kanske inte alltid jag är tillgänglig, men jag tycker ändå att det är viktigt att ha en bra dialog med journalisterna, säger hon. Silvia Ingolfsdottir Åkermark brukar be om att få läsa sina citat när hon intervjuats. Det gör hon främst för klienternas skull. – Eftersom vi också har våra etiska regler så måste vi ta hänsyn till dem. Man måste ha respekt och förstå vad ett uttalande innebär för klienten. VILL SPRIDA KUNSKAP En annan sida av saken är att Silvia Ingolfsdottir Åkermark märker att klienterna många gånger påverkas av mediernas bevakning av rättsfrågor, och därmed drar sig för att anmäla brott eller vilja vittna i domstolen. – Nästan alla mina klienter finns i sexualbrottmål. De tar upp hur medierna beskriver rättsväsendet, att det inte är någon idé att anmäla och att man blir kränkt. Jag får ofta förklara att det inte stämmer, säger hon. Kunskapen om hur rättsväsendet egentligen fungerar är på många håll dålig, enligt Silvia Ingolfsdottir Åkermarks erfarenhet. Bland annat får hon ofta som målsägandebiträde förklara för sina klienter att de har rätt till ett biträde, och att det inte kostar dem något. Silvia Ingolfsdottir Åkermark ser det som en viktig uppgift för advokater att fylla kunskapsluckorna. ADVOKATEN NR 3 • 2022 Själv har hon tidigare tillsammans med en kollega försökt bidra till folkbildningen genom en podd om rättsfrågor. Ett annat sätt att göra detta är att agera expertkommentator i olika medier, och förklara ett rättsligt fenomen eller en dom. Det är ett tämligen oglamoröst uppdrag, ofta tidigt på morgonen, och obetalt. Fast viktigt, anser Silvia Ingolfsdottir Åkermark. – Det finns ofta en frustration när det blir fel i medierna. Men då måste vi också våga vara med och förklara och inte bara skylla på medierna. Utan vi har en möjlighet att agera, säger hon. Även de övriga advokaterna intar ”En journalist skriver ju det han får, och om det han får. Får han då nästan uteslutande information från ena sidan så blir informationen tom på den andra sidan.” per e samuelson ibland rollen som kommentatorer. Johan Eriksson satt under vintern i studion i Aktuellt och försökte förklara den hårt kritiserade domen mot Nytorgsmannen och hur hans straff kunde bli fem års fängelse. – Folk läser inte domar. De tittar och ser trettio sexbrott och så säger de ”hur fan kan det bli fem års fängelse”! Sedan blir folk förbannade och skäller i sociala medier, och så är drevet igång, konstaterar Johan Eriksson, som i Aktuellt bland annat önskade att HD skulle ta upp målet. ÅKLAGARNA VINNER MEDIESLAGET En advokat som ofta synts i medierna är Per E Samuelson. För honom är det, precis som för de andra advokaterna, självklart klientens intressen som fäller avgörandet om han ska uttala sig eller inte. – Jag är inte rädd för att framträda i medierna. Å andra sidan vill jag aldrig framträda för att själv bli känd, utan jag tänker i varje fall som jag har: Ligger det i min klients intresse att jag uttalar mig? I så fall gör jag det. För mig är det enkelt, och så har jag alltid jobbat, säger han, och tillägger att det i den analysen är självklart att tala med klienten. Precis som de övriga advokaterna tycker Per E Samuelson att mediernas behandling av rättsfrågor på det hela taget, och i de flesta fall, är korrekt. Däremot blir det lätt en slagsida till fördel för den brottsbekämpande parten, därför att försvarare inte vill låta sig intervjuas. – En journalist skriver ju det han får, och om det han får. Får han då nästan uteslutande information från ena sidan så blir informationen tom på den andra sidan. Då fyller journalisterna på med vad den första sidan har sagt. Sedan står det längst ner att ”vi har försökt att nå försvararen”. Det blir spel mot ett mål journalistiskt, säger Per E Samuelson. Tidigare, påpekar Per E Samuelson, var åklagarna oftast mer lågmälda och avstod från att uttala sig särskilt mycket i medierna. Men detta har förändrats på senare år. – Min analys är att åklagarna har tagit ståndpunkten att de ska processa i medierna och föra ut sina synpunkPer E Samuelson. » 29 29