Advokaten 1
» ter i ett tidigt skede på vad rättegången handl
ar om. De har helt enkelt professionaliserats på åklagarsidan och satt i system att använda medierna som ett medel i sina rättegångar, säger Per E Samuelson. Här behöver advokaterna och deras organisation Advokatsamfundet lära av åklagarna, tänka till och möta förändringen, anser Per E Samuelson, som efterlyser stöd och kanske något slags verktyg för att sända pressmeddelanden och ordna presskonferenser. – Jag tror att man måste fundera på det. För som det nu är så vinner åklagarsidan slaget i medierna i vartenda mål egentligen. Per E Samuelsons analys, att åklagarna flyttat fram sina positioner medialt, delas av även de övriga advokaterna. – Domare är minst synliga. Tidigare var det advokater som syntes mest. Men nu blir det mer och mer åklagare, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark. Peter Danowsky har samma bild, att åklagarna tar för sig mer och mer. Han tycker också att det är ganska naturligt att domarna är de aktörer som syns minst i medierna. – Det hänger ihop med det domstolssystem vi har, där utövandet av den dömande makten inte är personligt utan institutionaliserat. Det finns en tradition av att ämbetsmän, som ju domarna är, ska vara återhållsamma med personliga framträdanden. Det blir som att domskälen inte skulle stå på egna ben, utan de måste fylla på med vad de tycker. Risken är, menar Per E Samuelson, att det blir en glipa mellan domskälen i domen och vad som sägs vid en pressträff. – De dömer någon, kanske till livstid eller fem års fängelse, fast personen var frikänd i tingsrätten. Så ska domaren stå där och fylla på med saker som inte står i domen. Nej, jag tycker inte det är bra. En domare ska hålla tyst och låta domen tala! BEHÖVS ADVOKATRÖSTER I DEBATTEN Att kommentera pågående uppdrag kan som advokaterna beskriver vara både viktigt och vanskligt, med många hänsyn som ska tas. Däremot borde ju advokater, som fria och oberoende, fritt kunna uttala sig om rättspolitiska frågor på ett helt annat sätt än de statsanställda domarna och åklagarna. Trots det vittnar alla advokater om att debatten i dag domineras av brottsbekämpning och hårdare tag, snarare än rättssäkerhet och proportionalitet. – Jag får en känsla av att medierna, ”Advokaterna är inte DOMEN SKA TALA Men helt anonyma är inte heller domarna längre. Många tingsrätter håller numera pressträffar och förklarar uppmärksammade mål, så som rådmannen Kajsa Hällje som beskrevs i inledningen. Den 23 januari 2020 höll Högsta domstolen för första tillräckligt aktiva i den rättspolitiska diskussionen tycker jag.” peter danowsky som samhället i stort, präglas lite av en brottströtthet. Man får en känsla av att reportagen mer är inriktade på att folk är skyldiga, säger Johan Eriksson. Och Per E Samuelson beskriver en radikal förändring i tonläget i medierna under hans verksamma tid som advokat. – Jag är så gammal i gården att jag var med på den tiden då hela fokus gången någonsin presskonferens. I Bondeska palatsets eleganta förhandlingssal presenterade och förklarade justitierådet Sten Andersson framför tv-kameror och ivrigt antecknande journalister hur HD kommit fram till att Girjas sameby, på grund av urminnes hävd, har ensamrätt att upplåta jakt och fiske på de marker där man bedriver renskötsel. Ska domare göra så? Här är meningarna bland advokaterna blandade. – Jag tycker att det är jättebra, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark, som också pekar på att domstolarna strävar efter att skriva mer lättbegripliga domar. Johan Eriksson och Peter Danowsky håller med: Presskonferenser och pressmeddelanden är ett sätt att förklara och tillgängliggöra något som annars varken journalister eller allmänhet alltid förstår. Men Per E Samuelson är av en annan uppfattning. – Jag tycker att domskälen ska stå på egna ben. Det Peter Danowsky. 30 30 ska inte vara så att en domare efter domen ska börja tala om vad man tycker om resultatet eller den åtalade. låg på att det var synd om den åtalade. Det paradigmskiftet, från ”det är synd om fångarna” till hårdare tag, började kring 1980 och har sedan dess bara fortsatt och tagit ny fart, säger han. – Nu i ljuset av gängkriminaliteten och den allmänna debatten kring den har åklagarsidan skjutit fram sina positioner på ett sätt som jag inte trodde var möjligt, fortsätter Per E Samuelson, och syftar på åklagarnas ökade synlighet i samhällsdebatten. Det politiska intresset för brott och straff är stort. De politiska partierna tävlar om vem som kan föreslå de största straffskärpningarna och de hårdaste tvångsmedlen. Många gånger får förslagen stöd av åklagare i medierna och i sociala medier, medan advokater försöker hålla emot. Men advokaterna behöver göra mer för att påverka, menar Per E Samuelson. – Vi advokater har tillåtit debatten att handla om självkritik, där vi jagar advokater som gör fel, i stället för att samtidigt föra debatten hårt om rättssäkerheten. För enligt min uppfattning håller den, i kölvattnet av gängkriminaliteten, på att monteras ner. Peter Danowsky anser att åklagarnas medverkan i debatten bara är positiv. Men den behöver bemötas. – Advokaterna är inte tillräckligt aktiva i den rättspoADVOKATEN NR 3 • 2022