Advokaten 1
Willy Silberstein är tidigare journalist på bland
annat Sveriges Radio, Svenska Dagbladet och Expressen. Sedan 2010 är han egen företagare inom medieträning, bland annat på samfundets kurser, och moderatoruppdrag. Willy Silberstein är också programledare för Advokatsamfundspodden. sätt än åklagarna, hävdar Oisín Cantwell, som pekar på namn som Henning Sjöström och Leif Silbersky. – Men det har, tror åtminstone jag, börjat förändras lite, når åklagarna också har blivit mer offensiva i sina uttalanden. Det tror jag också hänger ihop med samhällsutvecklingen, med ett offentligt samtal med ökat fokus på just rättsfrågor och brott och straff, säger Oisín Cantwell, som upplevt att vissa åklagare nu passar på att komma till tals, när kraven på hårdare straff och nya tvångsmedel ändå drivs politiskt. Det förekommer att åklagare använder sin position i medierna till att kritisera advokater, något som väckt en del irritation inom försvararkåren. Oisín Cantwell förstår reaktionen, i synnerhet när synpunkterna förs fram anonymt på Twitter. – De imponerar inte på mig heller. Det är ju ändå representanter för staten, det ska man ha i åtanke. Så till vida tycker jag att det går att ställa större krav på dem än på advokater, säger han och fortsätter: – Med det sagt så tycker jag att man Även Willy Silberstein ser att diskussionen kring varnade och uteslutna advokater har påverkat bilden av kåren. – Debatten har ju tyvärr färgat av sig på hela advokatkåren så det är en mer kritiserad grupp i dag än vad den var för ett antal år sedan, säger han. Willy Silberstein har genom sin roll som program”Jag vet inte om jag bör säga det här men jag visar att den är, desto större är ju chanserna att stärka advokatkårens anseende.” willy silberstein ska kunna ställa höga krav på advokater också. Men det är enklare för dem och också rimligare att advokaterna är nån slags frifräsare än åklagare, som ändå representerar staten. ÖPPENHET SÄNDER SIGNALER Just nu handlar en stor del av mediebevakningen kring advokater om advokater som gjort fel, kommit sina klienter för nära eller på andra sätt brutit mot advokatetiken. Oisín Cantwell förstår advokaternas känsla av ett drev mot kåren. Visst finns det en slarvig schablonbild i medierna av advokaten som kör ifrån domstolen i sin lyxbil efter att fått ytterligare en knarkkung eller mördare frikänd, medger han. Men: – Med det sagt så har vi också under senare år sett en parad av fall med advokater som har uteslutits ur Advokatsamfundet, som har betett sig oetiskt, i värsta fall kanske till och med misstänkt brottsligt. Det är klart att medierna, tidningar, radio, tv, måste berätta om detta. Det är en viktig uppgift rentav, fastslår han. WILLY SILBERSTEINS TIPS TILL ADVOKATERNA l Odla personliga kontakter med journalister. Ett sätt kan vara att bjuda in en journalist som skriver bra om dina frågor till en enkel lunch bara för att dela erfarenheter och få kontakt. l Om du har exklusiv information, som inte är sekretessbelagd och som det är lämpligt att prata om: Ta kontakt med en journalist du ADVOKATEN NR 3 • 2022 har god kontakt med och berätta exklusivt för denne. Då blir nyheten ofta större i den tidningen eller radiokanalen. Har du ingen personlig kontakt är det ändå ofta bättre att ringa redaktionen än att skicka ett pressmeddelande. l Presskonferenser kan vara bra om du får väldigt många förfrågningar och har svårt att hinna besvara dem. Annars är individuella intervjuer att föredra, inte minst om du är utsatt för kritik. Det händer någonting när du sitter ner ensam med en annan person. Ni skapar någon form av relation och förutsättningar för ett mer civiliserat samtal. l Om du ska bli intervjuad: Förbered dig. Tänk i förväg igenom vad du vill ha ut av intervjun om du får bestämma, och försök säga de sakerna. l En medietränare kan vara bra, men är inte nödvändig för att du ska kunna förbereda dig. Be någon i din närhet att leka journalist och göra en intervju som bandas med mobilen. Gör intervjun två, tre gånger. gör det ändå: Ju tuffare disciplinnämnden ledare för Advokatsamfundspodden haft anledning att tänka på frågan om advokatkårens anseende, och hur det kan förbättras. Han tror att samfundet borde ha goda möjligheter att tvätta rent det nedsolkade ryktet. Men det krävs medvetet och hårt arbete. – Jag vet inte om jag bör säga det här men jag gör det ändå: Ju tuffare disciplinnämnden visar att den är, desto större är ju chanserna att stärka advokatkårens anseende, säger han. Förutom att, som man gjort i flera fall, utesluta advokater som agerat oetiskt bör både Advokatsamfundet och disciplinnämnden också sträva efter att vara transparent, tillgänglig och proaktiv, menar Willy Silberstein. Ett sätt att vara det skulle kunna vara att bjuda in journalister till exempelvis en temaeftermiddag, för att presentera disciplinnämnden och förklara hur den tänker och arbetar. – Tillgängligheten blir ett sätt att sprida information. Men jag tror också att det händer någonting mer. Man signalerar att ”vi är inte rädda för öppenhet och ifrågasättande utan tvärtom”. Jag tror att öppenheten stärker varumärket på det sättet också, säger han. Oisín Cantwell har liknande idéer. Han har som journalist goda erfarenheter av att åklagare och domstolar bjudit in medierna till seminarier för att berätta om verksamheten och öka journalisternas förståelse för den. – Advokatsamfundet är en viktig röst, och har alltid varit. Men Advokatsamfundet skulle kunna ta mer initiativ till att bjuda in journalister, säger han och tilllägger att sedan har också varje advokat en möjlighet att odla sitt kontaktnät och knyta kontakter inom journalistkåren. ¶ Rådmannen: ”Medierna vill ha en vinkel” – vänd! » 35 35 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM