Advokaten 1
NYHETER Oenig HFD sa nej till ersättning för ombu
dskostnader Förvaltningsprocessen innehåller inga regler om ersättning för rättegångskostnader, annat än i skattemål, och enskilda bör därför inte få ersättning för sina kostnader. Det fastslog Högsta förvaltningsdomstolen i mars. Men sex justitieråd tyckte annorlunda. Frågan om ersättning för rättegångskostnader uppkom i ett mål om byte av efternamn, där en kvinna vunnit mot Skatteverket. Kvinnan vände sig då till Högsta förvaltningsdomstolen och begärde ersättning för sina rättegångskostnader. Hon anförde att de kostnader som hon haft för att tillvarata sin rätt varit befogade med hänsyn till sakens beskaffenhet och att det skulle strida mot rätten till en rättvis rättegång att neka henne rätt till ersättning. Högsta förvaltningsSex justitieråd var av en annan uppfattning än HFD:s majoritet och ansåg att det inte finns något hinder för förvaltningsdomstolarna att pröva ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader. för rättegångskostnader förutom bestämmelserna om ersättning i vissa fall i mål rörande bland annat skatt. HFD framhåller också att Högsta domstolen, HFD, avgjorde målet i plenum, alltså med alla 15 justitieråd närvarande. HFD fann att ersättningsyrkandet skulle avvisas. Domstolen konstaterar i sitt beslut att det för förvaltningsprocessen inte finns några föreskrifter om ersättning förvaltningsdomstolens beslut i mål nr 6184-19 meddelat i Stockholm den 4 mars 2022. förvaltningsprocessen är så utformad att den regelmässigt uppfyller de krav som kan ställas för att en rättegång ska anses rättvis. I de undantagsfall där reglerna inte räcker till kan enskilda i stället begära kompensation för sina rättegångskostnader genom reglerna om skadestånd. Sex justitieråd var av en annan uppfattning än HFD:s majoritet. Minoriteten anser att det inte finns något hinder för förvaltningsdomstolarna att pröva ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader, och att HFD också regelmässigt prövat sådana yrkanden. De skiljaktiga justitieråden gör också en annan analys av möjligheten att tillgodose rätten till en rättvis rättegång genom skadeståndstalan. Lösningen att använda skadeståndslagens regler för att få ersättning beskrivs som ett ”omständligt och resurskrävande samt långt ifrån heltäckande system” som riskerar att ”allvarligt försvåra för den enskilde att ta till vara sin rätt i ersättningsfrågan”. Utredare vill ha tvåstegsprövning vid LVU-vård Barn som vårdas enligt LVU ska få stanna kvar i ett familjehem eller annat boende där det vårdas, även om förutsättningar för vård enligt LVU inte finns längre, enligt ett utredningsförslag. Bakom förslaget står hovrättspresidenten Anders Hagsgård, som på uppdrag av socialutskottet lagt fram förslag om hur barnets bästa kan göras till ett självständigt rekvisit vid prövningen av om LVU-vården ska upphöra. Advokatsamfundets generalADVOKATEN NR 3 • 2022 sekreterare Mia Edwall Insulander har medverkat i utredningen som expert. anders hagsgårds förslag innebär en tvåstegsprövning för att avgöra om vård av ett barn ska upphöra. Det första steget berör frågan om förutsättningarna för vård enligt 2 eller 3 § LVU fortfarande är uppfyllda. Det andra steget innebär en prövning om det finns en risk för att ett barns hälsa eller utveckling allvarligt skadas genom att vården upphör. Vid den bedömningen ska vad som bedöms vara bäst för barnet vara avgörande. Resultatet av tvåstegsprövningen blir att ett barn kan fortsätta att vårdas med stöd av LVU även om förutsättningar för vård enligt 2 eller 3 § LVU inte längre finns. Redan för ett år sedan lämnade regeringens utredare förslag till förändringar av LVU. Socialutskottet ansåg dock att förslagen brast i barnperspektivet och tillsatte en egen utredare. Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU Förtroendet för polisen gott Sjukvården åtnjuter högst förtroende hos medborgarna av samhällsinstitutionerna, men polisen är tätt efter. Det visar Medieakademins årliga förtroendebarometer för 2022. 77 procent av medborgarna uppger att de känner förtroende för sjukvården, medan siffran för polisen är 76 procent. Förtroendet för polisen har därmed ökat sedan 2021. Även domstolarna får höga förtroendesiffror; 66 procent av de tillfrågade känner förtroende för den dömande makten. Disciplinnämnden redovisar 2021 Nu finns uppgifter om disciplinnämndens verksamhet under förra året att ta del av, som pdf-fil, i form av ett ljusblått häfte på Advokatsamfundets webbplats. I häftet presenteras disciplinnämnden och dess arbetssätt, liksom statistik för det gångna året. Här redovisas också en rad olika advokatetiska ställningstaganden som kommit under året. Kronvittnen: Kritiserat förslag till riksdagen Trots omfattande kritik från många remissinstanser och från Lagrådet har regeringen nu valt att gå vidare med sitt förslag om att införa en form av kronvittnessystem, med möjlighet till strafflindring för den som medverkar i utredningen av någon annans brott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Hälften kvinnor bland SCC:s skiljedomare Andelen kvinnor bland skiljedomare som utsågs av Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, SCC, ökade något under 2021, jämfört med året innan. SCC:s styrelse utsåg 49 procent kvinnor, jämfört med 47 procent under 2020. Bland de partsutsedda skiljedomarna var utvecklingen den motsatta – andelen kvinnor minskade från 23 procent till 17 procent. 9 FOTO: CARL JOHAN ERIKSON