Säkerhetsinstallatören 1
REPORTAGE |SVENSKT NÄRINGSLIV Brott mot företag k
ostar mer än totalförsvaret De direkta kostnaderna för brottsligheten mot sektorer, där Svenskt Näringlivs medlemsföretag är verksamma, överstiger 55 miljarder kronor per år. Det visar en studie Svenskt Näringsliv lät HUI Research göra 2018. – Det är mer än vad totalförsvaret kostade, säger Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor hos Svenskt Näringsliv. Text: Claes-Göran Hanberg Foto: Ernst Henry Photography AB, Adobe Stock Trots det har svenska myndigheter aldrig gjort någon studie som beräknat kostnaden för brottsligheten mot företag eller totalkostnaderna för brottsligheten mot samhället i sin helhet. Det ska ses i ljuset av att allt fler företagare och privatpersoner upplever en ökad otrygghet. – Avsaknaden av en sådan studie gör det svårt att prioritera brottsförebyggande åtgärder, liksom att utreda brott, säger Karl Lallerstedt. 58 procent av de tillfrågade företagen uppgav i HUI:s studie att de hade utsatts för brott under de senaste två åren. Fastighetsverksamhet och handel var de mest utsatta sektorerna. De direkta kostnaderna inkluderar bland annat kostnaden för reparationer och förlorade varor. Merparten av brotten mot företag är lågprioriterade mängdbrott. Stöld är det vanligaste brottet, följt av inbrott, bedrägeri och skadegörelse. INDIREKTA KOSTNADER SVÅRA ATT BERÄKNA – De brottsförebyggande kostnaderna 22 SÄKERHETSINSTALLATÖREN 1-2020 är av indirekt art och svårare att beräkna och ingår inte i studien. Hit hör kostnader för att installera larm och övervakningskameror med mera. Att inte ha råd att nyanställa eller expandera kan också ses som en indirekt kostnad. Kostnaden för en cyberattack, där förövarna kanske kommit över företagshemligheter, är mycket svår att uppskatta, säger Karl Lallerstedt. Varför tror du att myndigheterna inte låtit göra någon bred undersökning av samhällets kostnader för brott? – En fräck förklaring kan vara att regeringen knappast har ett egenintresse av att belysa samhällsproblem som de inte hanterat särskilt väl, säger Karl Lallerstedt. Behovet av ökad kunskap är enligt honom uppenbar. –Jag tycker att regeringen bör ge myndigheter, som till exempel Brottsförebyggande rådet (Brå) och Statistiska centralbyrån, i uppdrag att ta fram ett gediget statistiskt underlag för att kunna beräkna de totala samhällskostnaderna för brottsligheten. Det är en förutsättning för att på rätt sätt kunna prioritera brottsbekämpning i relation till andra samhällsproblem. Annars blir det som att försöka bota en sjukdom utan att först ha ställt en diagnos, säger Karl Lallerstedt. BILDEN UNDERLÄTTAR IDENTIFIERINGEN Lås- och säkerhetsinstallatörerna bidrar aktivt till att förhindra brott genom att installera larm, övervakningskameror och passersystem och genom att göra dörrarna svårforcerade för förövarna. Enligt Brå är kameraövervakning mer effektiv mot egendomsbrott än mot våldsbrott. Kameror underlättar givetvis också identifieringen av brottslingen. – Investering i kameror och andra tekniska lösningar bör vägas mot den kostnad, till exempel en stöld, kan innebära. Den snabba utvecklingen inom det digitala området gör dock att tekniken över tid blir både billigare och bättre. Men det är också viktigt att hitta balanspunkten mellan övervakning och personlig integritet, säger Karl Lallerstedt. Falska låssmeder är enligt Sveriges Lås