Advokaten 1
VÄRLDEN Danmarks advokater fick ny ordförande Vid
Advokatmødet den 4 juni valdes advokat Martin Lavesen till ny ordförande i det danska advokatsamfundet för de kommande fyra åren. Lavesen är managing partner i DLA Piper. – Vi har viktiga och stora uppgifter framför oss, som jag gläder mig åt att lyfta tillsammans med styrelsens övriga medlemmar. Rättssäkerheten för medborgare och företag är under press, och vi i styrelsen ska stå fast vid rättsstaten och skapa en förståelse för varför den är viktig, säger Martin Lavesen i ett pressmeddelande. Europa: Fler döms till frivård Antalet personer som fick straff där de fortsatt kan leva ute i samhället i stället för att sitta i fängelse ökade med 3 procent i Europa mellan 2019 och 2020, enligt Europarådets årliga undersökning SPACE II. Ökningen fortsätter en tidigare trend där allt fler döms till olika former av frivård. Den 31 januari 2020 var 149 personer per 100 000 invånare dömda till frivård i Europa. Motsvarande siffra för fängelsedömda var 103 dömda per 100 000 invånare. ”Juneteenth” ledig dag för advokater En stor del av de stora amerikanska advokatbyråerna planerar att göra 19 juni, allmänt kallad Juneteenth, till en fast ledig dag för sin personal. Förra året meddelade omkring 50 advokatbyråer att de gav betald ledighet till personalen den 19 juni, och enligt uppgifter till webbplatsen Law360 planerar många av dessa byråer att fortsätta med detta varje år. 19 juni är årsdagen av slaveriets avskaffande i Texas, sedan delstaten erövrats av nordstatsarmén, och en symbol för slaverierans slut i hela USA. I dag infaller Juneteenth på en lördag, men personalen får då istället ledigt på fredagen. 12 Advokatorganisationer: Sluta trakassera advokat Ivan Pavlov Människorättsadvokaten Ivan Pavlov trakasseras av ryska myndigheter sedan hans organisation lovat att företräda den fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnijs organisation. Ivan Pavlov är en framstående människorättsadvokat och direktör för Komanda 29, en sammanslutning av jurister och journalister som arbetar för offentlig tillgång till myndighetsinformation och som ger rättshjälp till offer för rättsliga övergrepp. I april meddelade Komanda 29 att sammanslutningen skulle företräda den fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnijs organisation Stiftelsen för kamp mot korruption i en rättsprocess där staten vill få Navalnijs organisationer förklarade som olagliga extremistgrupper. Fyra dagar senare gjorde den ryska federala säkerhetstjänsten FSB husrannsakan på advokat Pavlovs hotellrum, i Komanda 29:s lokaler och i Pavlovs hem, och Pavlov greps och förhördes. advokat pavlov anklagas för ”yppande av uppgifter ur en förundersökning”, ett brott som kan leda till straff på 80 000 rubel i böter upp till 3 månaders fängelse enligt den ryska strafflagen, i samband med ett annat uppdrag. Advokat Pavlov har släppts ur arresten, men är förMänniskorättsadvokaten Ivan Pavlov utsätts för trakasserier. bjuden att använda telefon och internet. I ett gemensamt upprop den 18 maj uppmanade flera advokatorganisationer, däribland Sveriges advokatsamfund, de ryska myndigheterna att lägga ned rättsprocesserna mot advokat Ivan Pavlov och Komanda 29 och att sluta trakassera dem, samt att respektera rättsstatens principer och advokaternas rättigheter och yrkesroll. Bakom uppropet stod, förutom Advokatsamfundet, Rådet för de europeiska advokatsamfunden (CCBE), Europeiska juristföreningen för demokrati och mänskliga rättigheter i världen, European Criminal Bar Association samt norska Advokatforeningens människorättskommitté. Aktivister letar övervakningskameror Polisen i New York kan använda bilder från 15 280 övervakningskameror i Manhattan, Brooklyn och Bronx till ansiktsigenkänning. Men kritiker menar att tekniken riskerar att öka diskriminering. De 15 280 kamerorna har registrerats av mer än 5 500 aktivister från 144 länder i Amnesty Internationals kampanj Ban the Scan. Aktivisterna har granskat bilder av gatukorsningar i Google street view och hittat totalt 3 590 kameror på Manhattan, 8 220 i Brooklyn och 3 470 i Bronx. Enligt Amnesty kan tekniken med ansiktsigenkänning förstärka diskriminering i polisens arbete och utgör ett hot mot rätten till mötes- och yttrandefrihet, och icke-vita människor är särskilt utsatta. Icke-vita personer löper nämligen högre risk att felidentifieras och kan bli felaktigt utpekade och till och med gripas. Källa: Amnesty International ADVOKATEN NR 5 • 2021 FOTO: TAISIJA SUVOROVA, CREATIVE COMMONS