Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Svårt att komma åt och även ett folkm
ord växer aldrig fram ur ett etiskt tomrum. Det föregås av upptrappat hat, konflikter och motsättningar. Och någonstans längs vägen passeras en gräns. En gräns som gör att tillräckligt många människor plötsligt är beredda att utföra de vidrigaste av handlingar. Eller stå passivt vid sidan av och se på när andra utför dem. Under folkmordet i Rwanda 1994 dödades över en miljon människor. Slakten, som rent praktiskt förenklades av att människors etnicitet sedan flera decennier specificerades i deras passhandlingar, hade förberetts genom åratal av propaganda, hets och hat mot tutsierna i landet. Radiostationen RTML kablade ut att tutsierna var ”kackerlackor”. De borde utrotas. Programledarna uppmanade hutuerna att ”hugga ned de långa träden”. Propagandans roll i folkmordet gjorde att det senare, när freden säkrats, stiftades lagar mot hatspråk och det som kom att kallas ”folkmordsideologi”. ”Lagstiftningen var nödvändig med tanke på situationen i Rwanda”, skriver den rwandiske författaren Louis Gitinywa i antologin Du blir vad du säger, som Svenska PEN nyligen gav ut tillsammans med Norstedts. Men, konstaterar han sedan, på längre sikt har lagen använts av regeringen för att strypa yttrandefriheten. Den begränsar journalisters möjlighet att informera medborgare i samhällsfrågor och har skapat en försiktighetskultur. Journalister och andra vågar helt enkelt inte skriva om vissa problem i samhället av rädsla för att bli anklagade. den brutala erfarenheten av att hatspråk kan leda till folkmord har alltså fått myndigheterna i Rwanda att ta ett allt hårdare grepp om det offentliga samtalet. I praktiken har man kriminaliserat kritik. Ett nytt auktoritärt samhälle har etablerats under förevändning att säkra freden. 20 JESPER BENGTSSON Jesper Bengtsson är författare, förlagschef och sedan 2018 ordförande för Svenska PEN. Som författare har han ofta skrivit om internationella frågor, bland annat om Myanmar och Iran. Eller som det brukar heta: vägen till helvetet är kantat av goda föresatser. Utvecklingen är långt ifrån unik för Rwanda. Över hela världen använder auktoritära ledare regler för att strypa det fria ordet som vid en första anblick kan verka rimliga. Det kan handla om förtal, majestätsbrott, nationens säkerhet eller hädelse mot Gud. I Honkong förbereds i detta nu en lagstiftning som ska förbjuda ”fake news”, desinformation och hat. Så kan den mest repressiva regeringschef hävda att han visst respekterar yttrandefriheten. För vem vill dra en lans för rätten att sprida falska nyheter och hat? Vem kan hävda att människor ska få förtala varandra? Och varför ska yttrandefriheten få användas för att smäda Gud? Men vem ska avgöra vad som är falska nyheter och hat? Det är ingen orimlig tanke att kommunistpartiet i Kina har en annan definition av detta än du och jag. På samma sätt använder makthavare i andra länder sådana ”gummiparagrafer” för att komma åt oppositionella, aktivister och oberoende journalister. ADVOKATEN NR 5 • 2021