Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA hatspråk värna yttrandefrihet exemple
n visar att den som vill komma åt hatspråket och samtidigt på allvar värnar yttrandefriheten måste vara ytterligt försiktig. I de allra flesta fall är det bättre att avstå från inskränkningar. Även i Sverige har vi fått en debatt full av hat och polarisering, främst i sociala medier. Många av mina kollegor – skribenter, författare, journalister – utsätts regelbundet för rena drev som är så fulla av hat och så påträngande att ingen kan möta det och förbli oberörd. Självklart påverkar detta yttrandefriheten. Det är ju själva målet med hatspråket. Det handlar inte om att skapa en dialog. Det har inget att göra med ”samtal” eller kompromisser. Hatet handlar om att öka klyftan till ”den andre”. Och effekten blir allt för ofta den samma som i de länder som har repressiva lagar, nämligen att de som skriver, talar och engagerar sig börjar tveka. Vågar jag? Är det värt risken? I det klimatet är det naturligt att det kommer krav på inskränkningar för att begränsa hatet. Man kapar yttrandefriheten för att säkra yttrandefriheten. Om språk kan leda till våld, kanske till och med vara våld, är det väl bara rimligt att förbjuda vissa ord och uttryck? Tyvärr är det inte så enkelt. Den svenska lagstiftningen förbjuder redan hot, förtal och hets mot folkgrupp. Så vad mer ska förbjudas? När svenska politiker säger att det ska bli förbjudet att förneka Förintelsen låter det bra. Vi vet ju att Förintelsen ägde rum. Sanningen borde väl ändå vara ett krav? Eller? Kanske inte ändå. I ett fritt land måste man nog faktiskt tillåta även puckon att säga sin mening och påstå saker som inte är sanna. Det betyder inte att de ska stå oemotsagda. Korkade ADVOKATEN NR 5 • 2021 åsikter och falska nyheter måste bemötas. I öppen debatt. Dessutom måste det svenska rättsväsendet bli bättre på att lagföra dem som bryter mot de lagar vi redan har. Allt för ofta slutar en anmälan om hot med att förundersökningen läggs ned, till och med när det finns bevisning. Polisen måste få bättre utredningsresurser för den här typen av brott. En del har redan gjorts, men rättsväsendet går inte i takt med teknikutvecklingen. men den avgörande frågan kommer inte att vara hur polisen arbetar, eller hur lagen är skriven. Det som till slut kommer avgöra yttrandefrihetens framtid är hur vi samtalar med varandra. Om vi klarar av att vara civiliserade när starka krafter drar i en helt annan riktning. När yttrandefrihetsorganisationen PEN bildades för hundra år sedan låg hela världen i ruiner. Med propaganda och hatspråk hade politiska ledare hetsat människor i olika länder att gå i krig. Den som inte var med var emot. En grupp författare bestämde sig för att bilda motkraft. Med litteraturen som vapen överbryggade de skyttegravarna från världskriget. 2016, när Trump pressade demokraterna med hatspråk och falska nyheter gav Michelle Obama uttryck för samma tanke när hon sade: When they go low, we go high. Det kan låta naivt. Kan den flodvåg av dynga som väller fram ur sociala medier, trollfabriker och – allt för ofta – ur populistiska politikers munnar mötas med sanning och god ton? Det kanske är naivt. Men alternativet är tyvärr så mycket sämre. Jesper Bengtsson Ordförande för Svenska PEN 21