Advokaten 1
» – Vissa advokater är vanligt förekommande i för
handlingssituationerna, men har i princip aldrig substituerat när jag har varit ansvarig domare, säger han. Vid såväl tingsrätterna som Svea hovrätt händer det då och då att försvarare skickar kolleger eller biträdande jurister för att substituera utan att i förväg ha frågat rätten. Det är inte populärt bland domarna, visar det sig. – Vi blir arga, säger Ragnar Palmkvist om sin och domarkollegernas reaktioner när det händer. Han fortsätter: – Och sedan tillåter vi det. För alternativet är ju att ställa in. Det kan ju vara så att vi har tre tilltalade, och det kommer två förordnade och en som säger ”hej, jag vill substituera”. Ska de andra två då vänta? frågar han retoriskt. Även Kian Amraée vittnar om att de oanmälda substitutionerna skapar irritation. Samtidigt gäller det att lösa situationen så att inte en tilltalad och övriga aktörer drabbas. – Det blir en avvägning som man Ragnar Palmkvist betonar att försvararuppdraget är personligt, och anförtrott åt en viss advokat. – Du har åtagit dig att utföra det. Att då allt för mycket hålla på med substitution, det strider mot grundidén för själva advokatuppdraget, säger han. Med detta som utgångspunkt räcker det då inte att anföra att klienten gett sitt samtycke till substitutionen eller att den substituerande kollegan är lika skicklig, menar Ragnar Palmkvist. – Motfrågan blir ju: varför har du så många uppdrag att du inte hinner utföra dem? Varför inte vidareförmedla uppdraget till din skicklige kollega på byrån från början, säger han och tillägger: – Vissa advokater är starka varu”Motfrågan blir ju: varför har du så många uppdrag att du inte hinner utföra dem? Varför inte vidarefår göra. Både jag och de flesta andra domare tar ställning vid sittande bord, för att man ska kunna genomföra förhandlingen. För vad blir konsekvensen annars, säger Kian Amraée, och pekar på konsekvenser i form av extra kostnader och i värsta fall ett längre frihetsberövande för den tilltalade om förhandlingen skjuts upp. – Jag tror att de allra flesta gör en bedömning och tar ställning snabbt till substitutionen, och godkänner den. Samtidigt är man kanske inte riktigt nöjd med att advokaten inte har begärt den i förväg. ÄR PERSONLIGT UPPDRAG Precis som tingsrätterna får Svea hovrätt relativt ofta fatta beslut om substitution. Det förekommer dessutom att en advokat som substituerat i tingsrätten också begär att få göra det i nästa instans, berättar Ragnar Palmkvist. – Då kan man möjligen fundera på om det ska vara substitution eller om det borde varit ett byte redan tidigare, säger han. Eftersom det krävs särskilda skäl för ett byte kan det dock vara svårt att driva igenom ett sådant. Men Ragnar Palmkvist uppmanar ändå advokaterna att ibland fundera över om substitution är den bästa vägen för klienten. – Det här handlar i grund och botten om förutsättningarna för substitution. Substitution handlar ju egentligen om ett tillfälligt hinder. Är det fråga om ett varaktigt hinder ska advokaten egentligen begära sitt entledigande. 34 34 förmedla uppdraget till din skicklige kollega på byrån från början.” ragnar palmkvist märken och efterfrågas ofta. De tar kanske på sig för mycket. FRÅGAN DISKUTERAS Dubbelheten är tydlig i substitutionsfrågan. Å ena sidan är möjligheten att sätta någon annan i sitt ställe många gånger en räddning när rättsprocessen annars riskerar att stanna upp. Å andra sidan kan den i värsta fall innebära att en misstänkts försvar blir sämre än det annars skulle ha blivit. Det är också tydligt att det här är ett ämne som diskuteras vid många domstolar. Kian Amraée berättar att det vid Södertörns tingsrätt just nu pågår ett projekt kring hur försvarare, målsägandebiträden och andra biträden förordnas vid domstolen. Där har också substitutionsfrågorna kommit upp. I enkätsvaren uppger Jon Holgersson, administrativ rådman vid Göteborgs tingsrätt, att de ”aktuella frågorna har varit uppe för diskussion på tingsrätten och vid de samrådsmöten som tingsrätten har två gånger om året med de lokala åklagarkamrarna och försvararkollegiet”. Som en följd av detta fick samtliga advokater på Göteborgs tingsrätts lista för försvararuppdrag i februari i år ett mejl från tingsrätten. Tingsrätten skriver bland annat: ”Försvararuppdraget är personligt. En försvarare får inte utan rättens tillstånd sätta någon annan i sitt ställe, 21 kap. 6 § 3 st. RB. Detta gäller även frågan om deltagande vid förhör under förundersökningen. När det gäller frågan om att sätta en biträdande jurist i sitt ställe gäller samma kvalifikationskrav som för den som är förordnad som offentlig försvarare. Som utgångspunkt är det därför inte möjligt att sätta en biträdande jurist i sitt ställe vid förhör under förundersökningen.” MENINGAR GÅR ISÄR Just de biträdande juristernas roll i förhållande till offentliga försvarare är en viktig fråga för många advoADVOKATEN NR 5 • 2021