Advokaten 1
kater. Vad får en biträdande jurist egentligen gö
ra i anslutning till principalens försvararuppdrag? Och hur ska biträdande jurister egentligen lära sig advokatyrket om de inte får komma ut i ”hetluften”? Här går meningarna isär bland domarna i enkäten. En rådman vid en av Stockholmsområdets tingsrätter anser att biträdande jurister kan substituera vid polisförhör, men inte vid förhandlingar. Andra säger kategoriskt nej. ”Jag beviljar bara substitution till en annan advokat eftersom det krävs (utom i extremfall) att en offentlig försvarare är advokat. Jag ser för egen del inget skäl att sätta kraven lägre för en som ska vikariera”, fastslår exempelvis Lars-Gunnar Lundh, lagman vid Västmanlands tingsrätt. Även Peter Broberg är av uppfattningen att en advokat bara kan substituera med en annan advokat, oavsett om det handlar om polisförhör eller förhandling. – Lagstiftaren har ansett att ett försvararförordnande ska läggas på en advokat och inte vilken jurist som helst. Då måste ju det efterföljas. Att någon är advokat är ändå något slags kvalitetsstämpel, säger han. Kian Amraée trycker på att frågan om att substituera biträdande jurist måste bedömas i varje enskilt fall. – Men det är klart, har uppdraget krävt en advokat så tycker jag att huvudregeln ska vara att om man substituerar så ska det vara en annan advokat som kommer, konstaterar han. Ragnar Palmkvist, som har god kännedom om advokaters villkor efter sina år som chefsjurist på Advokatsamfundet, delar uppfattningen att den som substituerar för en advokat som huvudregel bör vara advokat själv. Samtidigt förstår han argumentet att biträdande jurister också måste få uppleva förhör och förhandlingar innan de själva tar försvararuppdrag. Här, menar han, spelar den förkortade kvalifikationstiden för inträde i samfundet stor roll. – Det är ett problem som finns generellt sett med advokatutbildningen. Det är ju också en fråga för Advokatsamfundet och advokatväsendet, att se till att det finns en god utbildning, en god skola. Det handlar ju om kvaliteten på de advokater vi i framtiden ska ha i rättsväsendet, säger han, och tillägger: – Men det är en sak att skicka en nyanställd och en annan att skicka en ”treåring”. RÄTTENS BESLUT Ett annat område, där rättegångsbalkens regler tycks tolkas olika, är frågan om en försvarare måste ha rättens tillstånd för att sätta annan i sitt ställe under förundersökningsstadiet. Majoriteten av de tillfrågade domarna i enkäten anADVOKATEN NR 5 • 2021 Ragnar Palmkvist. ser att det egentligen krävs tillstånd även under förundersökning. Flera återkommer dock i sina svar till att de inte har möjlighet att kontrollera vem som egentligen varit med vid förhör och att de inget får veta om någon skickar en kollega eller en biträdande jurist på polisförhör. ”Beslut krävs egentligen, men vi har inte tagit något samlat grepp kring detta. I praktiken tillerkänns försvararen ersättning, även om vi inte beslutat om substitution”, skriver till exempel Lars Holmgård, lagman vid Värmlands tingsrätt, i sitt enkätsvar. Även Peter Broberg pekar på att det för domarna är svårt att veta vem som egentligen varit med vid polisförhören. – Det har väl hänt någon eller några gånger att en åklagare eller förhörsledare har tagit kontakt med mig som domare och sagt att ”det var märkligt, det dök upp en biträdande jurist i stället för advokat X vid ett polisförhör”. Det är normalt sett inte något vi själva efterforskar, säger han. Egentligen, konstaterar Peter Broberg, är det nog ändå så att det borde begäras vid alla tillfällen. – Försvararuppdraget är ju personligt och alla åtgärder som vidtas inom ramen för det ska ju advokaten X göra. Kan han eller hon inte det så ska det begäras substitution. Även Kian Amraée framhåller att tingsrätten ”äger” själva uppdraget, även under förundersökningsstadiet. – Vi ska ju säkerställa att den misstänkte får ett bra försvar. Om den offentlige försvararen utan att höra av sig och inhämta tillstånd sätter någon annan i sitt ställe, då har man på något sätt tagit över den rollen, att man själv gör en lämplighetsprövning av den man skickar, säger han. I praktiken kan det dock vara nödvändigt för en advokat att ta över den bedömningen vid enstaka tillfällen, som vid förhör som ska hållas under kvällar eller nätter. Kian Amraée konstaterar att domstolarna ännu inte har rutiner för att hantera denna situation, men rekommenderar advokaterna att kontakta tingsrätten direkt följande dag efter en sådan substitution. På Svea hovrätt har substitutionsfrågorna behandlats i ett par arvodesärenden under de senaste åren. I det senaste, från januari 2021, satt Ragnar Palmkvist själv med. Han sammanfattar avgörandet med orden ”det här är en situation där man inte kan få ersättning eftersom man inte hade tillstånd”. Det finns därmed flera skäl för försvarare att faktiskt begära rättens tillstånd innan man skickar iväg sin kollega eller biträdande jurist till polisförhör, menar Ragnar Palmkvist: – Advokatetiken, rättegångsbalken, ekonomin – det är tre starka skäl! » 35 35