Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Asylmålens Asylmål handlar inte
bara om uppehållstillstånd, utan också om avlägsnande. De bör därför inte enbart kategoriseras som gynnande förvaltningsbeslut, utan också som betungande förvaltningsbeslut. Det anser Isa Cegrell Karlander, jur. dr i förvaltningsrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. D omstolens utredningsansvar regleras i 8 § förvaltningsprocesslagen (FPL), som stadgar att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.1 Detta ska inte förstås som att placeringen av ansvaret är relativt; tvärtom är ansvaret fast allokerat på domstolen. Vissa mål kräver dock en mer omfattande utredning än andra, för att de ska kunna anses vara tillräckligt utredda och klara för avgörande. Att utredningsansvaret ytterst ligger på domstolen beror på att förvaltningsmål är indispositiva, vilket bland annat betyder att parterna saknar avtalsfrihet och att materiellt riktiga avgöranden eftersträvas.2 Domstolen måste därför ges medinflytande över processmaterialet och möjlighet att beakta alla relevanta omständigheter, oavsett om dessa åberopats av part eller inte. Vilka faktorer bör ges relevans vid en analys av målets beskaffenhet med hänsyn till 8 § FPL? Inom den förvaltningsrättsliga doktrinen definieras inte sällan ett måls beskaffenhet utifrån begreppsparet gynnande–betungande beslut. Som exempel på ett gynnande för40 PRESENTATION Isa Cegrell Karlander disputerade i mars 2021 på avhandlingen ”Officialprincipen i migrationsprocessen” och är verksam vid Uppsala universitet. valtningsbeslut kan nämnas ett beviljande av en ansökan om vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen (SoL), och ett rivningsföreläggande enligt PBL kan ges som ett exempel på ett betungande beslut. Utgångspunkten är att domstolen har ett större utredningsansvar i betungande beslut än i gynnande beslut, eftersom de betungande besluten går ut på att det allmänna vill gripa in, förplikta eller förbjuda den enskilde något. i praktiken kan det dock vara svårt att entydigt kategorisera en viss typ av beslut som betungande eller gynnande, och om begreppsparet i fråga fullt ut är ändamålsenligt. Är det exempelvis självklart att ett rivningsföreläggande kräver en mer omfattande utredning än ett SoL-beslut? Är ett betyg bara ett gynnande beslut, med tanke på att betyget kan vara lägre än studenten önskat? Är ett beslut enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) betungande, givet att ett sådant beslut till syvende och sist syftar till att bereda den enskilde vård? Andra exempel på faktorer som kan beaktas vid analysen av ett måls beskaffenhet är om avgörandet vinner rättskraft och om målet aktualiserar prognostiska bedömningar eller andra systembundna utredningssvårigheter. Om avgörandet vinner negativ rättskraft, vilket alltså innebär res judicata, kan det tala för ett ökat utredningsansvar. Om rättens prövning av saken i målet bygger på en framtida riskbedömning, måste vi vara medvetna om att det inte går att uppnå en lika god utredning som om beslutet skulle grundas på en retrospektiv bedömning av något som redan har inträffat. Det är svårt att leda framtiden i bevis. Vad målet handlar om i sak, i kombination med den aktuella rättsADVOKATEN NR 5 • 2021