Advokaten 1
DEBATT Debatten måste föras på ett respektfullt s
ätt Riksåklagare Petra Lundh bemöter advokat Thomas Olssons debattinlägg i Advokaten nr 4. Olsson skrev att åklagare uppträdde hånfullt, och han efterlyste riktlinjer för hur anställda vid Åklagarmyndigheten ska förhålla sig till andra aktörer i rättssystemet. Petra Lundh skriver att åklagarväsendet sedan flera år har etiska riktlinjer. Lundh poängterar att debatten måste föras på ett respektfullt sätt och med förståelse för varandras yrkesroller. Det handlar ytterst om förtroendet för hela rättsväsendet. J ag delar Thomas Olssons uppfattning att det är viktigt att rättsväsendets aktörer bemöter varandra med respekt. Det var också skälet till att Mia Edwall Insulander och jag, tillsammans med hovrättspresident Anders Perklev, under 2020 återupptog diskussionerna om stämningen i rättssalen. Vid ett par möten samlades ett 20-tal åklagare, advokater och domare för att diskutera de gemensamma handlingsregler för åklagare och advokater som togs fram 2016. De resulterade i delvis omarbetade regler som nu alltså också omfattar domarna. Diskussionerna var mycket konstruktiva. Reglerna syftar till att ge de professionella aktörerna i en rättegång goda förutsättningar att behandla varandra med ADVOKATEN NR 5 • 2021 DEBATTÖREN Petra Lundh är Sveriges riksåklagare sedan 2018. Riksåklagaren är landets högsta åklagare och chef för Åklagarmyndigheten. respekt och förståelse för varandras olika yrkesroller. inom åklagarväsendet har vi sedan flera år tillbaka etiska riktlinjer som innebär att alla medarbetare bör uttrycka sig på ett sätt så att objektiviteten och opartiskheten inte kan ifrågasättas. Riktlinjerna innebär också att medarbetarna, med bibeDEBATT Ett öppet brev till Sveriges advokatsamfund och Riksåklagaren Advokat Thomas Olsson och andra advokaters invändningar mot så kallade Encrochattar har bemötts av åklagare i ett debattlägg på ett sätt som Olsson uppfattar som hånfullt. ”Den hånfulla och arroganta attityd som allt fler åklagare uppvisar i debatten och på sociala medier måste på något sätt stävjas innan den underminerar den respekt för varandra som är en förutsättning för att systemet ska fungera”, skriver Thomas Olsson, som uppmanar Advokatsamfundet att snarast ta initiativ till överläggningar med Riksåklagaren om att utarbeta någon form av policy för hur åklagare och advokater ska bemöta varandra i det offentliga. I en nitton sidor lång inlaga redovisar vi varför så kallade Encrochattar inte ska tillåtas som bevis. Inlagan innehåller tydliga hänvisningar till källor, rättspraxis och relevant lagstiftning. Inlagan bygger på månader av arbete som jag tillsammans med fyra andra advokater ägnat åt att försöka förstå vad det är som hänt. Var kommer bevisningen ifrån? Hur har den uppbringats? Hur kontrollerar man bevisningens autencitet? I en debattartikel hos Svenska Dagbladet den 1 april 2021 har sex åklagare i chefsposition förklarat att de företräder ett antal åklagare som har ”behövt” bemöta de här invändningarna och det som anförs av försvarsadvokaterna är bara ”populistiskt och vilseledande”. personligen har jag inte tidigare varit med om att en debatt om juridiska frågor på det här sättet degraderas till en fråga om de inblandades dolda agendor. Jag har dock kunnat konstatera att representanter för åklageriet tar sig allt större friheter när det kommer till att angripa förDEBATTÖREN Thomas Olsson är advokat sedan 1997. Han är verksam vid Fria Advokater i Stockholm och har tidigare varit ledamot av Advokatsamfundets styrelse. svarsadvokater och den roll de har i rättssystemet. Det som är oroväckande i just det här fallet är att det som vi anser vara en juridiskt svår, men viktig principiell fråga, avfärdas av sex chefsåklagare med ett hånfullt påstående om att vi är populister och försöker vilseleda. Varifrån kom den här attityden? När övergick vi från att diskutera sakfrågan till att håna varandra? särskilt allvarligt är det att det handlar om sex chefsåklagare, eftersom deras attityd till försvarsadvokater kan förväntas fortplantas ner i organisationen. Om chefen avfärdar advokatens invändningar med att det bara handlar om populism och vilseledanden, så är det den inställning som de underlydande också kommer att inta. Jag inser att Riksåklagaren inte kan ingripa mot enskilda åklagares debattinlägg, men det borde vara möjligt för Åklagarmyndigheten att ta fram riktlinjer för hur de anställda ska förhålla sig till andra aktörer i rättssystemet. Den hånfulla och arroganta attityd som allt fler åklagare uppvisar i debatten och på sociala medier måste på något sätt stävjas innan den underminerar den respekt för varandra som är en förutsättning för att systemet ska fungera. jag uppmanar därför advokatsamfundet att snarast ta initiativ till överläggningar med Riksåklagaren om att utarbeta någon form av policy för hur åklagare och advokater ska bemöta varandra i det offentliga. Vi kan inte fortsätta att ha det så här, där sex chefsåklagare avfärdar relevanta juridiska invändningar med hånfulla kommentarer om populism och vilseledanden. Thomas Olsson Advokat ADVOKATSAMFUNDETS GENERALSEKRETERARE KOMMENTERAR A ngeläget inlägg av Thomas Olsson. Debatten i det offentliga bör föras mer sakligt och professionellt. Detta är en fråga som vi har all anledning att diskutera i den arbetsgrupp med företrädare för ADVOKATEN NR 4 • 2021 åklagarväsendet, domstolar och advokater som nyligen omarbetade de vägledande handlingsreglerna för ett professionellt uppträdande i rättssalen. Vi behöver bemöta varandra på ett respektfullt sätt trots skilda åsikter, inte bara i rättssalen utan även i debatten. Annars riskerar det att skada förtroendet för hela rättssystemet. Mia Edwall Insulander Generalsekreterare Sveriges advokatsamfund 41 VARIFRÅN KOM DEN HÄR ATTITYDEN? NÄR ÖVERGICK VI FRÅN ATT DISKUTERA SAKFRÅGAN TILL ATT HÅNA VARANDRA? hållande av sin yttrande- och åsiktsfrihet, bör uppträda på ett sådant sätt att han eller hon inte riskerar att förtroendet för åklagarväsendet skadas. Jag tycker att det är viktigt att vi kan ha en öppen debatt med högt i tak, men att debatten självfallet måste föras på ett respektfullt sätt och med förståelse för varandras yrkesroller. Det handlar ytterst om förtroendet för hela rättsväsendet. I den gemensamma arbetsgruppen om stämningen i rättssalen kommer vi att fortsätta våra diskussioner. Det finns säkert anledning att utvidga diskussionerna till att även omfatta dessa frågor. Petra Lundh Riksåklagare 43