Advokaten 1
DEBATT Socialtjänsten tar lagen medan Socialtjäns
tens utredningar rörande utsatta barn och deras familjer ska vila på grunden för all offentlig förvaltning uttryckt i regeringsformen 1:9. Handläggningen ska utmärkas av objektivitet och saklighet. Inom den traditionella juristkåren ifrågasätts alltmer huruvida handläggningen egentligen är grundlagsenlig. Även vi ifrågasätter detta. Barnets bästa kommer i bakgrunden istället för högst upp på dagordningen. Hur länge ska socialtjänsten åsidosättande av lagar accepteras av rättsväsendet undrar Daniel Säfström, jurist, Susanne Säfström-Markebjer, grundare av föreningen B.A.R.N. (Barnets bästa. Alltid. Rättssäkerhet. Nu), med flera. B risterna i socialtjänstens utredningar av barnärenden drabbar samhällets mest utsatta. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Dessvärre stöter man ofta på exempel som visar på det motsatta. Det har vissa av oss erfarit både privat och professionellt. I exempelvis mål som handlar om lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, ofta förkortad LVU, försöker advokater till den del de är involverade kompensera för dåliga utredningar. Om detta skriver advokat Denise Lagercrantz i sin debattartikel i DN den 21 april 2020. Hon anser att socialtjänstens utredningar är partiska, bristfälliga och snedvridna med en given hypotes som de söker stöd för. Konsekvensen blir att när ärendet eventuellt avhandlas i domstol, dömer domaren utifrån en undermålig utredning vilket kan få förödande konsekvenser för barn och föräldrar. Vi menar att anledningen till att socialtjänstens utredningar är undermåliga är att socialsekreterare saknar kompetens. Det gör deras utredningar rättsosäkra, det har vi sett på nära håll, och även Inspek44 tionen för vård och omsorg (IVO) drar den slutsatsen gång på gång i sina rapporter. Socialsekreterare har en generalistutbildning och saknar utbildning inom vetenskaplig utredningsmetodik. Socionomutbildningen innehåller inte heller tillräckligt med juridisk utbildning, vilket krävs för att använda och tillämpa befintlig lagstiftning. Socialsekreterare saknar även fördjupad kompetens inom juridik. Det gör att de varken förmår använda eller tillämpa befintlig lagstiftning. Socionomutbildningen saknar även teoretisk skolning kring neuropsykiatriska diagnoser, beroende, utvecklings- och anknytningspsykologi, för att nämna några viktiga områden. i utredningar som myndigheter gör ska den enskildes rätt tillgodoses. Så är det inte när det gäller socialtjänstens utredningar. Vidare är det domstolen som ska se till att ett mål blir utrett och att utredningen är tillräckligt god för att målet ska kunna avgöras. Det är domaren som har det yttersta ansvaret för att målet blir handlagt på ett rättssäkert sätt. Det är domstolens skyldighet att försäkra sig om ett tillförlitligt underlag, granska detta kritiskt samt komma fram till en slutsats som är väl underbyggd och gedigen. Kravet på rättssäkerhet är orubbligt. Medborgaren ska kunna förlita sig på att domstolen garanterar en rättsordning som ger individen skydd. Men så är det inte i dag, utan barn och deras familjers rätt till och respekt för sitt privat- och familjeliv kränks gång på gång, vilket i sig är ett brott mot Europakonventionen artikel 8. Den enskilde medborgaren drabbas hårt av socialtjänstens rättsosäkra utredningar och domstolars flathet. För LVU-mål finns det ingen praxis när det gäller domstolars utredningsansvar. Det gör det hela ännu mer osäkert och oförutsägbart för drabbade barn och föräldrar. ivo uppmärksammar varje år allvarliga brister hos socialtjänsten. I april 2019 fick IVO i uppdrag av regeringen att särskilt analysera resultat av tillsyn inom den sociala barn- och ungdomsvården (BoU) för 2017 och 2018. Detta gällde orosanmälningar, utredningar och uppföljning samt egenkontroll. I sin rapport som presenterades i februari 2020 skrev IVO följande: ADVOKATEN NR 5 • 2021