Advokaten 1
DEBATT I Advokaten nr 3 och nr 4 har jur. dr Pete
r Nobel och advokat Jonas Bratt debatterat bland annat frågan om huruvida samer i Sverige har utsatts, och ännu utsätts för diskriminering, och samernas anspråk på urfolksrättigheter. Båda debattörerna efterlyser lagstiftning inom området. I och med replikerna från Nobel och Bratt i denna utgåva sätts streck i debatten för den här gången. REPLIK TILL BRATT: Sverige har brutit mot centrala artiklar I Advokaten nr 4/2021 kritiserar advokaten Jonas Bratt min artikel i nummer 3 samma år. Bratt inleder med påpekandet att jag i referens till RF kap. 1, § 2 st. 7 om det samiska folkets rättigheter skrivit ”samhällsliv” i stället för ”samfundsliv” och att jag sammanblandat SFS-numret på två utredningar. MEA CULPA! Jag ber om ursäkt, men nån gång ska bli den första. Lyckligtvis ändrar det ingenting i sak. Det helt väsentliga i min artikel, som Bratt lyckas förbigå utan att med en stavelse beröra, är det oroande och för Sveriges internationella anseende skadliga faktum att FN:s kommitté mot rasdiskriminering, CERD (Committee on the Elimination of Racial Discrimination, 18 experter valda av generalförsamlingen) efter 50 års kritik av svensk samepolitik nu i enskilt ärende fastREPLIK PÅ PETER NOBELS SVAR: ”Vi måste organisera oss bort från P eter Nobel har svarat på mitt svar på hans artikel om ”Samerna, staten och sanningen”. Nobel hävdar att jag skjuter bredvid målet och att jag tar fasta på oviktiga detaljer. Nobel väljer sedan precis detta angreppssätt genom att helt lämna den centrala frågan: – I vilka delar av samhället bygger vi rättigheter på etnicitet i stället för principer? – besvarad med anmodan att jag ska ”tänka själv”. Frågan bör vara varför samerna som etnisk grupp i egenskap av urfolk ska ha särskilda rättigheter till marken. Räcker det att man var först? För urfolksrättigheter räck46 er det inte. Det krävs också att man som grupp i någon mening på ett olagligt sätt fördrivits från marker som man tidigare innehaft vilket inte skedde i Sverige. en annan fråga är i vilken utsträckning samerna utsatts för rasdiskriminering. Eftersom det finns så skilda uppfattningar om omfattningen och ansvaret borde detta utredas så att man kan gå till botten i den frågan. Att ta upp religionsförföljelse på 1600-talet, då ingen hade möjlighet att välja annan religion än kristendomen, imponerar inte som argument för diskriminering. I det avseendet hade samerna ingen särställning. (Detta kan man få kunskaper om till exempel genom att besöka vackra Fatmomakke kyrkstad som är den mest framträdande samiska kyrkstaden i landet.) De tvångsförflyttningar som Nobel talar om handlar om att renarna behövde fördelas för betets skull; etnisk tillhörighet saknade i sammanhanget betydelse. Förekomsten av lappskolor och lappfogdar var en följd av samernas nomadiserande livsföring, inte deras etniska tillhörighet. För att återvända till den grundADVOKATEN NR 5 • 2021 ställt, att Sverige brutit mot centrala artiklar i rasdiskrimineringskonventionen, som vi är folkrättsligt bundna av. Det gäller sådana kärnvärden som medborgerliga rättigheter och verksamt rättighetsskydd för alla under en stats jurisdiktion och utan undantag för ursprungsfolket. Det är detta jag har velat uppmärksamma och göra bekant för en rättsstatligt engagerad läsekrets.