Advokaten 1
Reportage SKL som en särskild brottskategori, med
bland annat brott mot datalagen som en viktig del. I dag är datorer och elektronik en självklar del i de flesta människors vardag, och även i brottslingarnas verksamhet. – Alla använder IT, och nästan alla har en dator. Våra ärenden rör därför väldigt många olika typer av brott, allt från mord till bedrägeri, säger Johan Hultman, gruppchef för datagruppen vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping. Han exemplifierar med ett misstänkt narkotikabrott där SKL:s undersökning fick stor betydelse som bevis. Posten hade hittat ett paket som visade sig innehålla narkotika. Frågan var vem mottagaren var. – Det fanns en misstänkt person och polisen tog den personens dator i beslag. Vi gjorde en undersökning, och lyckades i den datorn hitta en koppling, att någon varit inne på just den datorn och gjort en sökning på det paketnumret, säger han. koMpLiCerade Ärenden På SKL arbetar i dag tio personer i datagruppen med att undersöka datorer, hårddiskar och olika typer av elektronik. Det är en liten del av den totala mängden undersökningar: huvuddelen genomförs ute på de olika polismyndigheterna i landet. Tanken är att SKL ska ta de mest komplicerade ärendena som även kräver metodutveckling. Under 2009 kom ungefär 150 ärenden in till SKL:s datagrupp från polisen. En del av uppdragen handlar om datorer som tagits i beslag eller data som kopierats från en misstänkt eller ett brottsoffer. I vissa fall har den misstänkte förstört datorn rent fysiskt, ibland har man raderat information som kan utgöra bevis för brottslig verksamhet, eller dolt den med hjälp av kryptering. SKL:s forensiker kan i dag återskapa och rädda mycket information som tycks vara borta. Förutom datorer arbetar SKL:s datagrupp också med olika typer av elektronik. Den största delen på elektroniksidan är i dag så kallad skimningsutrustning, som används för att olovligt kopiera information från betalkort, exempelvis på uttagsautomater eller betalterminaler i butiker. Forensikerna undersöker utrustningen för att se om Advokaten Nr 3 • 2011 13 ”Det fanns en misstänkt person och polisen tog den personens dator i beslag. Vi gjorde en undersökning, och lyckades i den datorn hitta en koppling, att någon varit inne på just den datorn.” den kan ha använts för just skimning. – Kanske finns det också information i utrustningen som visar att man faktiskt genomfört brottet. Det är ju olika straffskalor beroende på om det är genomfört eller inte. Så det vill polisen ofta ha svar på, säger Johan Hultman. Andra exempel på elektronik är störsändare som används vid rån eller för att störa ut kommunikation, förfalskade bilnycklar och sändare som kan användas för att störa ut elektroniska lås på bilar. – Vi har också börjat bygga upp verksamhet kring mobiltelefoner. Vår målsättning är att vi ska ta de mer avancerade fallen som man i dag inte hanterar i Sverige, berättar Johan Hultman. Många av polismyndigheterna har redan god kompetens på mobilområdet. SKL:s planer är att i framtiden kunna hjälpa till med att restaurera data från telefoner som exempelvis brunnit. I dag tvingas polisen ofta ut– Alla använder IT, och nästan alla har en dator. Våra ärenden rör därför väldigt många olika typer av brott, allt från mord till bedrägeri, säger Johan Hultman, gruppchef för Datagruppen vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping. Hos SKL undersöks datorer och andra typer av elektronik. nyttja internationella kontakter i dessa fall. Enligt Johan Hultman är bland annat den norska kriminalpolisen skicklig just på att säkra bevis från mobiltelefoner. 200 ton papper Säkringen av digitala bevis börjar ofta med en husrannsakan och ett beslag. – Elektroniken eller datorn hanteras först av förste man på plats, sedan av en ITundersökare inom polisen, och, om det sedan krävs, kan de gå vidare antingen till Rikskriminalpolisen eller till oss eller Säpo, beroende på vad det är. Sedan beror det också lite på vad man har för resurser i respektive polismyndighet hur mycket man skickar till oss, konstaterar Johan Hultman. Polisen har i dag egna rutiner för husrannsakan i ITmiljö för att säkerställa att man inte förstör data. Att till exempel stänga av ett datasystem kan göra att information går förlorad. Dessutom måste polisen göra en proportionalitetsbedömning; är de brott man misstänker så allvarliga att det kan motivera att man beslagtar utrustning som kan vara väsentlig för exempelvis ett företags verksamhet? Ibland tvingas polisen kopiera alla data på platsen för beslaget, för säkerhets skull eller för att det inte är motiverat med ett beslag. I annat fall kopieras materialet senare, av ITundersökaren eller SKL:s forensiker. Själva undersökningarna görs alltid på en avbildning av data, inte på originalet. Efter kopieringen måste materialet sökas igenom och sorteras. Med da»