Advokaten 1
Reportage SKL Samtidigt är SKL:s fristående ställ
ning viktig för trovärdigheten i myndighetens bedömningar, anser Johan Hultman. – För oss är det väldigt viktigt att vi inte är kopplade på något sätt, utan att vi är objektiva. Det är ju lika viktigt att frikänna någon som att fälla, säger han. En viktig del i SKL:s uppdrag är att ta fram och föra ut metoder för olika typer av forensiska undersökningar till polismyndigheterna. Det gör man bland annat genom utbildningar för poliser och åklagare på olika områden. Som fristående myndighet har SKL också möjlighet att, mot ersättning, ta emot uppdrag från andra än polisen och övriga myndigheter i rättsväsendet. På ITområdet är det dock ovanligt med privata uppdrag. – Vi marknadsför oss inte. Det är inte vårt huvudsyfte att göra privata undersökningar, även om vi har möjlighet att göra det. Men det får man ställa mot vad vi har för andra uppdrag och hur mycket resurser vi har. Just nu är vi fullbelagda, säger Johan Hultman, och tillägger att det finns flera privata företag som utför ITundersökningar. Händer det då att advokater ringer för att få veta mer om en undersökning eller beställa en egen utredning? Sällan, svarar Johan Hultman. Under sitt halvår som chef har han bara haft kontakt med en advokat, som hade frågor i ett civilmål. Johan Hultman tror att advokater kan vinna på att lära mer om digitala bevis och om de metoder som finns på området. Och i konkreta fall kan också advokater vända sig till SKL för att få veta mer om de undersökningar de gjort. – Har man frågor svarar vi naturligtvis på dem, säger han. n skL oCh digitaLa beVis Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, är en fristående myndighet under Rikspolisstyrelsen. SKL leds av en laboratoriechef. SKL:s undersökningar genomförs vid fyra olika enheter: • Biologienheten (arbetar i huvudsak med DNA-undersökningar) • Droganalysenheten (undersöker bland annat narkotika och dopingpreparat) • Kemi- och teknikenheten (sköter den ”klassiska kriminaltekniken” med undersökningar av skospår, fingeravtryck, vapen etcetera). • Dokument- och informationsteknikenheten Dokumentations- och informationsteknikenheten består i sin i sin tur av tre grupper: Advokaten Nr 3 • 2011 • Dokumentanalysgruppen, som arbetar med misstankar om förfalskning av bland annat sedlar, pass och körkort. • Bild- och ljudgruppen som genomför undersökningar av bild och ljud, till exempel restaureringar av bilder eller filer som är trasiga och bildjämförelser från till exempel övervakningskameror. • Datagruppen Dokumentations- och informationsteknikenheten hanterade under 2009 totalt 2 426 ärenden. 158 av dem rörde digitala bevis. Huvuduppgiften för SKL:s datagrupp är dock att utveckla och föra ut metoder och verktyg som kan användas av polismyndigheterna själva. I dag arbetar tio personer på datagruppen. De tio personerna vid SKL:s datagrupp har olika bakgrunder. De flesta har en teknisk utbildning. Innan de får titulera sig forensiker genomgår de alla ett tvåårigt utbildningsprogram vid myndigheten. Även Rikskriminalen och Säkerhetspolisen har egna avdelningar för data- och elektronikundersökningar. Källor: Gunnars, Lena: Fler fälls i AD med digitala bevis, Lag & Avtal, 24 februari 2011 Kronqvist, Stefan: Brott och digitala bevis. En handledning, Andra upplagen, Norstedts juridik 2007. SKL:s årsberättelse 2009. 15 Digitala bevis en utmaning för advokatsekretessen dagens skydd för den förtroliga kommunikationen mellan advokat och klient är skrivet för pappershandlingar. det behövs anpassningar av rättegångsbalken för att värna sekretessen, anser advokatsamfundet. I februari 2005 gjorde polisen husrannsakan hos en misstänkt, och beslagtog bland annat en dator. Datorn visade sig innehålla meddelanden till och från den misstänktes advokat. Polisen läste kommunikationen, och ställde senare frågor omkring den vid förhör. Ett solklart brott mot advokatsekretessen, ansåg Advokatsamfundet. Men Riksåklagaren beslöt att inte inleda någon förundersökning för tjänstefel, och motiverade det bland annat med att ”en misstänkts invändning mot att viss elektroniskt lagrad information används vid en förundersökning kan inte utan vidare godtas.” Händelsen belyser en oklarhet i lagstiftningen. Enligt rättegångsbalken får inte handlingar som innehåller förtrolig information mellan advokat och klient tas i beslag. Men lagstiftningen utgår från handlingar på papper. Meningarna är delade om vad som egentligen gäller för filer och dokument i en dator som tas i beslag eller kopieras. Samma år som beslaget gjordes, 2005, pekade en departementsutredning på just detta problem. I promemorian Brott och brottsutredning i ITmiljö (Ds 2005:6) föreslog utredaren ett nytt stycke i rättegångsbalken som gör det tydligt att samma regler ska gälla för information i elektronisk form som för traditionella handlingar. Också Advokatsamfundet har tagit upp frågan om ny lagstiftning för att värna advokatsekretessen. I ett brev till Justitiedepartementet 2007 skrev generalsekreterare Anne Ramberg bland annat: ”att elektroniskt lagrade handlingar skall ha samma skydd som andra skriftliga handlingar måste enligt Advokatsamfundets mening framstå som självklart.” Advokatsamfundet uppmanade också regeringen att vidta snabba åtgärder för att förtydliga lagstiftningen. Hittills har dock inte uppmaningen gett några konkreta resultat. n