Advokaten 1
Reportage Asyl » anna hjort ööpik: ”Ett frihetsbe
rövande som är unikt i svensk rätt” en obligatorisk domstolsprövning av Migrationsverkets och polismyndigheters beslut att ta utlänningar i förvar – samt ett humanare omhändertagande av dem som placeras i förvar är de viktigaste förslagen i Förvarsutredningen, enligt hovrättsassessor anna hjort ööpik som varit dess sekreterare. Hon beskrev de överväganden som legat till grund för slutbetänkandet om förändringar i utlänningslagen som ensamutredaren lagman Anders Hagsgård efter två års arbete överlämnade till migrationsminister Tobias Billström (M) tidigare i år. Tretton experter från bland annat polis och kriminalvård samt advokat Lena Isaksson, Umeå, var kopplade till utredningen som hade i uppdrag att: • Genomföra en översyn av reglerna om förvar. • Ta ställning till var den som tas i förvar ska placeras. • Ta ställning till två frågor som rör EGdirektiv. • Ta ställning till två frågor om verkställighetshinder. – De två översta är viktigast och de som vi lagt mest tid på. Vår bedömning är att de nuvarande processuella reglerna är otydliga och ofullständiga, att det finns ett stort behov av förändring av dem, sade Anna Hjort Ööpik. tiLLÄMpningsprobLeM – När migrationsdomstolarna infördes anpassades inte de processuella reglerna om förvar, något som medfört tilllämpningsproblem för både myndigheter och domstolar. I dag kan en myndighet besluta om förvar av en utlänning och beslutet förlängas efter ny prövning av samma myndighet utan att det behöver omprövas av en domstol. – Att frihetsberöva på detta sätt är unikt i svensk rätt, konstaterade Anna Hjort Ööpik. Det skiljer sig exempelvis från Danmark, Norge och Finland där detta måste prövas i domstol inom 1–4 18 Anna Hjort ÖÖpik dygn. Utredningen föreslår att myndigheter som huvudregel får hålla utlänningar i förvar högst två veckor innan en migrationsdomstol prövar beslutet, att domstolen inom fyra dagar måste hålla muntlig förhandling och att beslutet ska avkunnas direkt efter förhandlingen, alltså ett frihetsberövande i högst 18 dagar innan beslutet domstolsprövas. proportionaLitet Om domstolen beslutar att någon ska hållas kvar i förvar ska den bestämma hur länge; genom att fastslå ett datum undviker man problem att beräkna tidsfrister för när en ny prövning ska hållas. Finns beslut om avvisning eller utvisning ska tiden kunna bestämmas till max två månader, annars två veckor. – Tanken är att få en mer individuell prövning och ökad proportionalitet för att bestämma tidsfristen i det enskilda fallet. Förhoppningen är att domstolarna ska sätta mer press på myndigheterna att bli effektivare i ärendena, sa Anna Hjort Ööpik. Vidare föreslås att begäran om prövning om förvar och förlängning ska prövas i en muntlig förhandling om det inte är uppenbart att detta inte behövs. Ytterligare förslag är bestämmelser om att en förvarstagen ska få komma till tals, att målen måste avgöras av domstolen inom en månad när någon är förvarstagen om det inte finns särskilda skäl samt införande av ett tvåpartsförfarande. – Det finns ett renodlat sådant i migrationsdomstolar sedan tidigare för avvisning och uppehållstillstånd men inte i förvarsärenden. Utredningen vill även införa en regel i utlänningslagen om att en tvångsåtgärd endast får användas när den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden; tanken är att regeln ska ersätta formuleringen att det krävs synnerliga skäl för att hålla kvar någon i förvar. Möjligheten att placera förvarstagna i kriminalvård ska finnas kvar för dem som begått brott och ska utvisas – och om det av säkerhetsskäl motiveras av annat än att de utgör en fara för sig själva. Men utredaren rekommenderar att fler av dem som för närvarande placeras inom kriminalvården (cirka 2025 procent) blir kvar i Migrationsverkets förvar. – Migrationsverkets personal och förvar är i dag inte rustade för att ta hand om utagerande eller personer som mår psykiskt dåligt. Paradoxen är att Migrationsverkets förvarsanläggningar är öppnare och humanare än kriminalvårdens där de placerade inte sällan far illa, men dessa tillhandahåller bättre sjukvård, beskrev Anna Hjort Ööpik. Såväl Europarådets som FN:s tortyrkommittéer har kritiserat Sverige för att placera självmordsbenägna förvarstagna på häkten och för sjukvården på förvaren. Advokaten Nr 3 • 2011