Advokaten 1
Reportage Asyl eLisabet Fura: ”En våg av fientlig
het mot Europadomstolen” – Lägg krutet på att förklara varför just er klient är speciellt utsatt vid en utvisning. beskriv detaljerat om klienten varit politiskt aktiv, om släktingar dödats, eller vad det nu kan tänkas vara. risken de löper måste individualiseras så mycket som möjligt för att ni ska kunna stoppa utvisningar. Det rådet gav Sveriges domare i Europadomstolen i Strasbourg Elisabet Fura kursdeltagarna. Hon betonade att åsikterna som framfördes var hennes personliga och inte Europadomstolens och återvände till världsläget: – Ni behöver inte förklara att det är oroligt i Libyen nu, det vet vi. Jag var själv med förra veckan och stoppade ett beslut om utvisning från Frankrike till Libyen, sa hon och berättade att antalet migrationsärenden i Europadomstolen varierar med världsläget – Utredningen föreslår att Migrationsverket ska ges i uppdrag att dels inrätta avdelningar med högre säkerhet, dels se till att det finns mer sjukvårdspersonal på dessa. Samtidigt ska kriminalvården få i uppdrag att inrätta speciella avdelningar för förvarstagna. ytterLigare FörsLag Utredaren vill öka möjligheterna att lägga ned förundersökningar som inletts mot den som blir avvisad eller utvisad. Det kan bland annat ske om den samlade brottsligheten inte skulle ge länge påföljd än fängelse i sex månader. – Det förutsätter att inget viktigt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts om förundersökningen läggs ned, och brottsofferperspektivet måste alltid beaktas. Vad som realiseras av slutbetänkandet återstår att se. I ett första skede kommer det att remissbehandlas. n Advokaten Nr 3 • 2011 och att balanserna som byggs upp är ”horribelt stora”. Varje år ökar klagomålen med cirka 10 procent, migrationsärendena ännu mer – för närvarande väntar 140 000 mål på ett avgörande. Med nuvarande resurser är det omöjligt att beta av balanserna. Nu försöker Europadomstolen i stället snabbast möjligt avgöra om inkommande klagomål rör ett prioriterat område eller inte. Domstolen talar dock aldrig om någon ”fast track”, eftersom målen kan ta flera år även när de är prioriterade, särskilt om man klagar mot Ryssland, Ukraina, Turkiet, Polen. Interimistiska beslut som yrkas enligt artikel 39 prioriteras alltid. – Kommer ni in med en begäran att er klient inte ska utvisas, eller att utvisningsbeslutet inte ska verkställas går detta alltid före de flesta andra mål. Fura poängterade att det blir en ytlig prövning eftersom det ofta är väldigt bråttom, men att mycket resurser läggs på detta. Speciellt mycket att göra brukar det vara på fredagseftermiddagar då vissa länder satt i system att verkställa utvisningar på fredagar och lördagar, dock inte Sverige. Hon rekommenderade att ombud skriver på engelska i sina inledande kontakter med Europadomstolen. – Det är mer praktiskt i inhibitionsElisabet Fura delen. Det ska inte vara så, men så är det. När ni kommer till sakfrågan och ska argumentera är det bäst för er och oss om ni skriver på svenska för att undvika missförstånd, förklarade Elisabet Fura. Europadomstolen försöker uppnå enhetligare praxis, just nu överväger den att gå från fem ordförande till två eller tre som beslutar i inhibitionsfrågor. – Lite får vi skylla oss själva att det är så många ärenden och att praxis spretar. Det är snabba puckar och med fem olika individer som fattar besluten så tar många ibland chansen att komma in med klagomål; det kostar ju inget att försöka, sa hon och tillade: – Lotteri är fel ord, men man få ta det på magkänsla. Löper den här personen en verklig risk att fara illa om han eller hon utvisas? Nyligen stoppade Europadomstolen utvisningen av en narkoman från Frankrike till Mali. Som skäl för att få stanna uppgav mannen att han i Mali inte kunde slutföra den metadonbehandling som han påbörjat i Frankrike. – Där slog man till med ett interimistiskt beslut, vilket jag inte tycker var så bra, börjar man att tillämpa regeln på detta sätt blir det vidöppet. uttöMda rÄttsMedeL Hon förklarade hur avgjorda mål kan återkomma. 2009 meddelade Europadomstolen ett inhibitionsbeslut avseende utvisningen av man från Sverige till Rwanda. Han har suttit frihetsberövad sedan dess och skulle möjligen kunna stämma svenska staten för kränkning av sina rättigheter. – Staten kan då hävda att dess händer är bundna av vårt beslut och ha rätt. Jag gör mitt bästa för att jaga på mina jurister, men de har många ärenden som är ännu mer akuta, sa Fura som också beskrev ett annat ärende, 19 » foto: un photo/fred noy