Advokaten 1
Reportage Asyl Rättssäkerh Ramöverenskommelsen me
llan regeringen och Miljöpartiet innebär att flera av Advokatsamfundets krav på ökad rättssäkerhet i asylprocessen kan bli verklighet. text magnus andersson I Anna Hjort Ööpik med seminariedeltagare i Advokatsamfundets hörsal. » som om det inte förlikas, kan bli ett pilotmål av intresse för flera länder, bland dem Sverige och vår utlänningslag. NN skulle utvisas till Sudan från Frankrike och klagade till Europadomstolen att han riskerar tortyr om så sker och att de nationella rättsmedlen är uttömda. Utvisningsbeslutet fattades vid en förenklad snabbprocess med begränsat underlag av den franska migrationsmyndigheten och prövades aldrig i domstol. Europadomstolens regel 39 stoppade utvisningen och trots att NN sedermera fått flyktingstatus i Frankrike vill han att Europadomstolen ska pröva om hans rättigheter kränkts. FrÄMLingsFientLiga ströMMar Att utvisa människor utan möjlighet till domstolsprövning strider inte bara mot Europakonventionen utan kan även strida mot fransk grundlag, något som den franska författningsdomstolen nu ska ta ställning till. Fura varnade för den våg av fientlighet mot institutioner likt Europadomstolen som nu sveper över världen. I Storbritannien har pressen piskat upp allmänheten mot domstolen sedan den beviljat skadestånd till en dömd yxmördare som klagat att hans demokratiska rättigheter kränkts, då han liksom alla frihetsberövade i Storbritannien inte fått rösta. – Tyvärr har detta följts av flyktingoch främlingsfientliga strömningar i flera andra länder. Nu får vi ganska elakartad kritik från olika håll och Europadomstolen blir påhoppad. 20 En mer nyanserad kritik än den brittiska pressens med foton på de aktuella personerna och rubriken ”Har du valt de här domarna?”, kommer från stater som undrar om Europadomstolen med sina gigantiska balanser möjligen gör något fel. – Vi gör vad vi kan med befintliga resurser. Blir staterna inte bättre på att följa reglerna som politikerna beslutat kommer det in nya klagomål hela tiden. Vi har inte bestämt regelverket, vårt uppdrag är att tillämpa det efter eget samvete! Det finns flera idéer om hur Europadomstolen ska minska balanserna, undvika repetitiva prövningar där rättsfrågan redan är avgjord. Domarna måste bli mer prejudikatsbildande, domstolens framtid beror på om man får acceptans för detta av medlemsstaterna, berättade hon. Ett förslag som lär komma under det turkiska ordförandeskapet i Europarådet – som i april ska ha konferens i Izmir – är att införa en ansökningsavgift för klagomål. – Det finns många problem med detta, bland annat hur en sådan ska administreras och hur avgiften ska utformas på ett rättvist sätt. Vad som kommer ur Izmirmötet kan dock få stor betydelse för asylärendena. Konferenstemat må vara ”Hur ska reformprocessen av Europadomstolen fortsätta?” men det finns bedömare som anser att man nu ska försöka vingklippa domstolen för att den låtit alltför många flyktingar stanna, sammanfattade Elisabet Fura. n början av mars presenterade regeringen och Miljöpartiet de gröna överraskande en överenskommelse om asyl och migrationspolitiken. Det som har uppmärksammats mest i överenskommelsen är förslagen om att ge vissa papperslösa bättre möjligheter att få vård och att ge gömda barn rätt att gå i skola. Men ramöverenskommelsen omfattar reformer av rättssäkerheten i asylprocessen på en rad punkter, där Advokatsamfundet länge har krävt förbättringar. Advokat Lena Isaksson var ledamot av Kommittén om ny instans och processordning i utlänningsärenden (NIPU) och expert i Förvarsutredningen. – Det är bra att en bred överenskommelse har nåtts, säger hon. Visserligen är ramöverenskommelsen mest fråga om en inriktning för politiken – partierna kommer att diskutera den konkreta utformningen av innehållet senare. Ändå innebär den att rättssäkerheten kan stärkas på flera viktiga områden: 1. Biträden för asylsökande. Enligt ramöverenskommelsen ska Migrationsverkets handläggning av biträdesförordnanden utvärderas. Advokatsamfundet anser att det är fel att Migrationsverket, en myndighet som har en partsställning i asylprocessen, ska förordna ombud för motparten. Advokatsamfundet har också varit mycket kritiskt mot Migrationsverkets praxis för att utse ombud. Samfundet anser att verket har sett mer till kostnadsskäl än till de asylsökandes rättigheter, och att verket genom sin praxis kraftigt har kringskurit rätten till det fria advokatvalet. Migrationsminister Tobias Billström uttalar sig inte i frågan om domstolarna ska ta över biträdesförordnandena, utan hänvisar bara till den föreslagna utvärAdvokaten Nr 3 • 2011 Tobias Billström Lena Isaksson