Advokaten 1
Fokus Målsägandebiträden Taxesystemet tycks inte
ha bidragit till några större besparingar, kanske på grund av dess brister. FörVÄntningarna påVerkar Just kombinationen av information, mänskligt stöd och juridiskt bistånd i skadeståndsfrågan var också syftet med lagen om målsägandebiträde när den kom till. Hur sedan stödet och informationen utformas, och vilken del som tar störst plats och mest tid, det varierar mycket från fall till fall, påpekar advokaterna. Det kan också vara svårt att dra gränsen mellan stöd och information, eftersom en chockad och ledsen målsägande många gånger behöver få informationen flera gånger och i olika sammanhang för att den ska gå fram. Dessutom kan stödet vara en förutsättning för att målsäganden ska orka med en rättegång. – Jag tror att alla har en styrka, även om de kanske inte själva vet det. Jag kan bidra till att plocka fram den styrkan. Att gå igenom rättegången och känna att man blivit trodd eller i vart fall har fått framföra sin berättelse på ett lugnt, vettigt och sakligt sätt, tror jag är en väldigt viktig del för varje brottsoffer, säger AnneCharlotte Westlund. Balansgången mellan mänskligt stöd och kylig juridisk rådgivning är inte alltid enkel eller självklar. Olika målsäganden har olika behov. Dessutom varierar förväntningarna på biträdet högst avsevärt mellan olika personer. Det visar de intervjuer som utredaren Britta Bjelle lät genomföra med målsägande som haft biträde inom ramen för sitt utredningsarbete (se artikel på s. 32). Några av de intervjuade uttrycker där att de framför allt önskat sig förståelse och någon som lyssnar på dem. Flera personer har blivit besvikna på sina biträden, för att de främst varit inriktade på information och skadeståndsfrågan, medan en annan intervjuperson är nöjd just för att hon fått stöd och ”peppning”. Ytterligare en person upplevde inte alls något behov av mänskligt stöd, och är fullt nöjd med att ha fått hjälp med skadeståndsyrkandet. För Anna Björklund är det viktigt att klargöra sin roll, som juridiskt biträde och inte terapeut eller vän, för de klienter hon företräder. – Jag tror att om målsägandebiträdena ska kunna upprätthålla ett gott rykte måste vi värna mer om vår profession, och tänka att ”vi är jurister, vi har viss typ av kunskap som vi kan tillföra. Vi är inte terapeuter”, säger Björklund. Hon hjälper i stället de brottsoffer som behöver det att få ”Jag tror att alla har en styrka, även om de kanske inte själva vet det. Jag kan bidra till att plocka fram den styrkan. Att gå igenom rättegången och känna att man blivit trodd eller i vart fall har fått framföra sin berättelse på ett lugnt, vettigt och sakligt sätt, tror jag är en väldigt viktig del för varje brottsoffer” Anne-Charlotte Westlund Advokaten Nr 3 • 2011 stöd från andra håll, exempelvis inom sjukvården eller socialtjänsten. Dessutom rekommenderar hon ofta sina klienter att ta med en annan stödperson, en vän eller anhörig, till rättegången. På det viset får målsäganden någon att tala med efteråt, som också upplevt hur rättegången går till. bidrar i Förundersökningen Vilken roll målsägandebiträdet får beror också på när i processen hon förordnas. I dag är polisen skyldig att informera målsäganden om möjligheten att få biträde när det kan vara aktuellt. Informationen ska sedan gå vidare till åklagare, som underrättar tingsrätten. Trots att reglerna hela tiden varit desamma visade en undersökning gjord av Brottsförebyggande rådet, Brå, 2009 att målsägandebiträden fortfarande ofta förordnades sent i processen, ofta inför huvudförhandlingen. Kvinnliga målsägande tycktes i genomsnitt få biträde tidigare än män. AnneCharlotte Westlund känner igen bilden från tidigare, men anser att polis och åklagare i dag är mycket bättre på att » 27