Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Tid att v
äcka frågan om disciplinär tillsyn utanför advokatens yrkesutövning i den aLLMÄnna debatten i Sverige har från tid till annan framförts krav på införande av en så kallad civilkuragelag. Regeringen tillsatte därför en utredning med uppdrag att analysera frågan om det bör införas en generell skyldighet att bistå nödställda personer. I Sverige saknas nämligen, till skillnad från vad som gäller i flertalet andra länder, någon sådan allmän skyldighet. Däremot kan det på grund av föreskrifter i lag och avtal föreligga ett ansvar att ingripa eller avslöja brott. Det finns, som den särskilde utredaren rättschefen Olle Abrahamsson redovisar i sitt betänkande SOU 2011:16, goda skäl såväl för, som mot, en lagstadgad allmän skyldighet att bistå nödställda. Olle Abrahamsson diskuterar insiktsfullt utifrån moralfilosofiska, politiska och demokratiska utgångspunkter frågan om staten genom lagstiftning ska införa en straffsanktionerad skyldighet att undsätta nödställda. Abrahamsson avråder från att införa en sådan skyldighet trots att den allmänna moral uppfattningen nog får tänkas utgå från att det råder en förpliktelse att ingripa. Jag är benägen att hålla med Olle Abrahamsson. Det existerar på en rad områden i samhället företeelser som uppfattas som moraliskt självklara. Lagstiftningen utgör handlingsnormer till medborgarna och återspeglar normalt den allmänna moraluppfattningen. Mord, våldtäkt, misshandel och stöld är inte bara moraliskt förkastliga gärningar. De är också straffbelagda. Köp av sexuella tjänster är sedan ett antal år en gärning som på grund av en starkt utbredd moraluppfattning i Sverige, är kriminaliserad. Motståndet mot införande av denna lagstiftning var dock inte obetydligt. Till och med dåvarande justitieministern var av principiella skäl stark motståndare till en kriminalisering, men fick ge sig. Ändringen i grundlagen i samband med att innehav av barnpornografi kriminaliserades bemöttes också på goda grunder med stark kritik. Även i detta fall fick vedertagna principer vika för den allmänna moraluppfattningen. Detsamma kan sägas gälla sexualbrottslagstiftningen. Min poäng är att 4 man kan ha en stark och välgrundad moralisk inställning, som när den kommer till lagstiftning möter principiella problem från andra mer övergripande utgångspunkter. ett sådant exeMpeL är hur Advokatsamfundet ska förhålla sig till advokaters privata brottslighet utanför advokatverksamheten. En grundläggande princip i en rättsstat är att det finns oberoende advokater som är beredda att företräda enskilda mot staten och andra. Advokater och Advokatsamfundet är reglerade i rättegångsbalken. Härav framgår att en advokat i sin verksamhet redbart och nitiskt ska utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed. En advokat ska uppträda sakligt och korrekt. Skyldigheten för advokat att iaktta god advokatsed avser dock enbart verksamheten som advokat. Hur advokaten ska uppträda i angelägenheter som inte ingår i eller har samband med advokatverksamheten är oreglerat, med undantag för om en advokat skulle göra sig skyldig till oredlighet. Oredligt handlande omfattas således av Advokatsamfundets tillsyn, även om det sker utanför advokatverksamheten, som till exempel när advokaten i egna angelägenheter gör sig skyldig till bedrägeri eller förskingring. Brott som begås utanför advokatverksamheten och som inte är av oredlighetskaraktär kan således inte beivras disciplinärt. Följaktligen skulle en advokat kunna begå ett mord eller grov våldtäkt på barn och alltjämt kunna vara ledamot av Sveriges advokatsamfund. Advokatuppdraget liksom samhällets förtroende för advokatkåren förutsätter att advokatens personliga heder, redbarhet och integritet är ställda bortom allt tvivel. Advokater intar en särställning i rättssamhället och advokaters klienter åtnjuter särskilda privilegier. Från allmänna utgångspunkter är det därför angeläget att advokater åtnjuter ett gott anseende och att tilltron till advokatyrket upprätthålls. Allmänheten förväntar sig med rätta att advokater har hög etik och moral, såväl inom som utom advokatverksamheten. Det viAdvokaten Nr 3 • 2011