Advokaten 1
Nyheter Riksdagen bordlade datalagringsdirektivet
sverige kan tvingas betala hundratals miljoner i löpande böter till eu efter beslutet om att vänta ett år med datalagringsdirektivet. Riksdagen beslutade den 17 mars att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila i ett år. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål. Enligt grundlagen kan en minoritet som består av fler än en sjättedel av de röstande riksdagsledamöterna driva igenom att förslag som gäller människors fri och rättigheter ska bordläggas i ett års tid. aV riksdagens ledamöter röstade 62 för en bordläggning medan 281 ledamöter röstade för att anta förslaget. Frånvarande var 6 ledamöter. Förslaget om bordläggning i ett år kom från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. För att kunna genomdriva förslaget var de båda partierna beroende av Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna valde att stödja en bordläggning när regeringen inte ville gå med på partiets krav om att begränsa datalagringen till enbart Sverige. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har varit kritisk mot datalagringsdirektivet ända sedan förslaget först lades fram under första halvan av förra decenniet. Skärpta straff för köp av sexuell tjänst Regeringen vill höja straffet för köp av sexuella tjänster. I en proposition som överlämnades till riksdagen i mars föreslås att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen är att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst. Enligt regeringen kan omEnligt datalagringsdirektivet ska information sparas om telefonsamtal, sms, e-post och Internettrafik. – Denna lagstiftning är i alla hänseenden en olycka, och den har på goda grunder kraftigt kritiserats, säger Anne Ramberg och tilllägger: – Samtidigt är det förvånande att kritiken inte varit mer omfattande särskilt från näringslivet, med undantag för de berörda telekomoperatörerna. Bordläggningsbeslutet i riksdagen innebär enligt justitieminister Beatrice Ask att Sverige riskerar att dömas till höga böter av EUdomstolen för att inte ha införlivat direktivet med svensk lag. Det kan röra sig om hundratals miljoner kronor i böter för fördragsbrott. sVerige FÄLLdes i EUdomstolen i februari 2010 för att inte ha infört datalagringsdirektivet. Sverige skulle ha stiftat lag om de delar av direktivet som gäller telefoni senast i september 2007. De delar som gäller Internet skulle ha varit genomförda för två år sedan, i mars 2009. eu:s dataLagringsdirektiV Datalagringsdirektivet (2006/24/ EG) antogs den 15 mars 2006. Det var regeringarna i Frankrike, Irland, Storbritannien och Sverige som lade fram förslaget till ett rambeslut om datalagring efter bombdåden mot pendeltåg i Madrid i mars 2004. Efter de nya terrordåden mot buss och tunnelbana i London i juli 2005 förhandlades ett förslag till direktiv fram inom EU:s institutioner. När förslaget antogs i Europaparlamentet i december 2005 var det bara Socialdemokraterna bland de svenska partierna som röstade för förslaget. Datalagringsdirektivet handlar om att telekomoperatörer ska spara information om telefonsamtal, sms, e-post och Internettrafik. Myndigheterna ska kunna använda uppgifterna för att utreda grova brott och för att kartlägga varifrån, när och med vem misstänkta har haft kontakter. ständigheterna vid enskilda brott mot förbudet mot köp av sexuell tjänst variera, ibland mycket. Omständigheterna bör i större utsträckning än i dag få genomslag vid bedömningen av straffvärdet. Prop. 2010/11:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst Utredare säger nej till civilkuragelag Strafflagstiftningen bör inte användas för att förmå medborgarna att leva upp till sin moraliska skyldighet att bistå varandra i krissituationer. Det anser Handlingspliktutredningen i sitt betänkande som överlämnades till justitieminister Beatrice Ask den 11 mars. Uppgiften har varit att utreda möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en att ingripa efter förmåga när någon är i nöd, ibland kallad en civilkuragelag. Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? (SOU 2011:16) Extern referensgrupp knyts till Säpo Anders Danielsson Advokaten Nr 3 • 2011 sÄkerhetspoLisens chef Anders Danielsson har tagit initiativ till en extern referensgrupp som ska fungera som ett stöd i diverse frågor relaterade till hans roll som generaldirektör. Medlemmarna i den externa referensgruppen är bland andra Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, Yvonne Gustafsson, generaldirektör för Statskontoret, samt Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund. Fler fall av förberedelse till brott blir straffbara Regeringen har lagt fram en proposition med förslag som syftar till att genomföra Europeiska unionens råds rambeslut (2008/841/RIF) om kampen mot organiserad brottslighet. Förslagen innebär att vissa brott – i brottsbalken koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott och bestickning (grovt brott) – kriminaliseras på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. Prop. 2010/11:76 7 foto: tom knutson