Advokaten 1
Nyheter Samarbete ska stoppa ungdomsbrott Regerin
gen gav i mars Rikspolisstyrelsen i uppdrag att starta en pilotverksamhet riktad mot unga som riskerar att bli kriminella. En central uppgift blir att identifiera de som är i riskzonen, enligt justitieminister Beatrice Ask (m), som presenterade arbetssättet i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Rikspolisstyrelsen ska, i samarbete med ett antal kommuner, initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Inom pilotprojekten ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker i dag. Vid behov ska också missbruksvård och psykiatrin kunna kopplas in. ADHD vanligt bland dömda Ungefär 40 procent av alla långtidsdömda män på Norrtäljeanstalten kan ha det neuropsykiatriska funktionshindret ADHD, enligt en studie genomförd av forskare vid Karolinska institutet. Studien, som publicerats i tidskriften BMC Psychiatry, visar att fångarna med ADHD inte fått någon diagnos under uppväxten, trots stora problem. Följden blev att de inte heller fick rätt stöd och behandling för sina problem. Nämndemän debatteras igen Nämndemännens medverkan i domstolarna bidrar till rättsosäkerhet och urholkar förtroendet för rättsskipningen. Det skrev professorn i rättsvetenskap Claes Sandgren på DN Debatt den 19 mars. Enligt Sandgren får nämndemännens bristande kunskaper i bevisvärdering dömandet att ibland framstå som ett lotteri. Claes Sandgren fick ett visst stöd för sina åsikter i en replik av fackförbundet Juseks vd Louise Adelborg och Juseks rättspolitiska samordnare Sven Johannisson den 22 mars. Jusek-företrädarna ansåg bland annat att nämndemännen bör avskaffas i överinstanserna. 8 Rekordmånga topsade i november Sedan rikspolisstyrelsen utarbetade ett nationellt direktiv för polisen i oktober 2010 har ”registertopsningarna” blivit allt fler. under november 2010 var antalet topsningar högre än någonsin. Topsningarna minskade tidigare i antal, efter kritik från JO. JO fastslog i november 2009 att det i de flesta fall är fel att registertopsa dem som är misstänkta för brott som oftast ger böter, även om sex månaders fängelse finns med i straffskalan för brottet. Men i Riksåklagarens riktlinjer för topsning sägs att det ändå kan finnas grund för topsning vid upprepade brott som exempelvis snatterier, eftersom påföljden under vissa förhållanden kan bli en annan än böter. I en satsning för att åter öka antalet topsningar skickade Rikspolisstyrelsen i oktober 2010 ut ett nytt direktiv till polismyndigheterna. Satsningen gav alltså snabbt avsett resultat. DNA-prov tas från insidan av kinderna. Advokatsamfundet har uttalat att DNAanalyser kan accepteras i och för sig mot bakgrund av teknikens stora betydelse för brottsutredningar. Men samfundet har krävt att stor hänsyn ska tas till de krav på skydd för den personliga integriteten som ställs på varje form av kroppsligt ingrepp och registrering av personuppgifter. Så kallade registertopsningar, alltså att genom salivprov ta och registrera en persons DNA, får göras när en person är skäligen misstänkt för ett brott som förväntas leda till annan påföljd än böter. – Utvecklingen på området inger betänkligheter, säger Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekretare. Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård unga som kommer ut i samhället efter en period av sluten ungdomsvård löper stor risk att återfalla i brott. det konstaterar regeringen, som i en lagrådsremiss föreslår förändringar i den slutna ungdomsvården och utslussningen från den. Regeringen konstaterar att den övergripande planeringen av verkställigheten och det avslutande utslussningsarbetet i dag har brister. Bland annat upprättas en fjärdedel av behandlingsplanerna utan socialtjänstens medverkan. Cirka en tredjedel av de dömda saknar planerad utslussning. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder. Bland annat att det ska regleras i lag att en verkställighetsplan ska upprättas för den dömde. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra verkställigheten efter samråd med socialtjänsten. Regeringen föreslår också att den dömde under den senare delen av verkställigheten ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Därutöver ska elektroniska hjälpmedel (fotboja) få användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet. Socialstyrelsen har tidigare avvisat detta förslag, och hävdat att det för unga är bättre med personliga kontakter än med elektronisk övervakning. Socialstyrelsen varnade också för att fotbojan kan öka risken för kriminell identifikation hos den unga personen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011. Advokaten Nr 3 • 2011 foto: evamarie törnström/skl