Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA 2022 Margareta Brattström och Fred
ric Renström diskuterade betydelsen av de senaste årens HD-avgöranden om det förstärkta laglottsskyddet för advokaternas rådgivning och processföring. Grundlagsskadestånd skyddar enskildas rättigheter Genom en lagändring den 1 augusti 2022 infördes en bestämmelse i skadeståndslagen som ger enskilda rätt att få skadestånd från stat och kommun vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. regeringsformen. Anna Erman, hovrättsråd och vice ordförande på avdelning i Svea hovrätt, som var expert i utredningen om grundlagsskadestånd (SOU 2020:44), berättade om de frågor som diskuterades i kommittén. – Kommittén enades om en lagreglering med skadeståndet vid överträdelser av Europakonventionen som förebild. Man lyfte fram regeringsformen som ett fundament för demokratin och statsskicket – det är viktigt att regeringsformen inte framstår som mindre användbar för medborgarna än Europakonventionen, förklarade Anna Erman. ¶ Så kan advokater argumentera med stöd av prejudikat Med praktiska exempel visade Christina Ramberg hur prejudikat kan ge stöd åt olika sidor i en tvist. tydligare rådgivning man lever, och att en första bodelning typiskt sett inte bör jämkas. Men om bodelningen ingår i en serie rättshandlingar med syfte att kringgå rätten till laglott, bör den omfattas av det förstärkta laglottskyddet och kunna angripas. I NJA 2021 s. 193 ”Bröstarvingarnas taleändring” hade två bröstarvingar väckt talan om att penninggåvor från fadern skulle återgå på grund av laglottskränkning enligt ÄB 7:4. Senare justerade de talan och yrkade att gåvorna skulle återgå för att säkerställa efterarvet efter den tidigare avlidna modern enligt ÄB 3:3. HD fann att yrkandena stödde sig på väsentligen samma grund och tillät taleändringen. Margareta Brattström pekade på att talefristerna är olika för efterarvingarnas skydd: ADVOKATEN NR 9 • 2022 fem år efter gåvan – och det förstärkta laglottsskyddet: ett år efter bouppteckningen. – En lagändring vore befogad, sa hon. I NJA 2022 s. 277 ”Penninggåvorna till dottern” hade en far brutit kontakten med sin särkulldotter. Därefter hade han uttalat att han avsåg att göra särkulldottern arvlös och att dottern i äktenskapet skulle få ärva allt, och skänkte penninggåvor till den senare. Enligt HD kunde det antas att gåvorna lämnades för dödsfalls skull. HD fastställde att de skulle återgå till dödsboet. Fredric Renström sammanfattade rättsläget: – Det förstärkta laglottsskyddet har blivit starkare. Det behöver vi advokater ta in i vår rådgivning när vi upprättar gåvohandlingar och testamenten, sa han. ¶ Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, konstaterade att lagstiftaren inte längre skapar rättsregler på förmögenhetsrättens område. – Trots att vårt samhälle utvecklas mycket, kännetecknas en stor del av civilrätten av lagtomma områden. Där är det Högsta domstolen som skapar rättsregler genom sina avgöranden, sa hon. Christina Ramberg beskrev olika tekniker för att argumentera med hjälp prejudikaten. Hon beskrev med exempel dels ”regelmodellen”, dels ”resultatmodellen”. I exempelvis NJA 2008 s. 642 är den regel HD uttalar att det är en grundläggande avtalsrättslig princip att den som inte erhåller en avtalad prestation inte heller är skyldig att betala för den. Men resultatet av avgörandet är att den som har avtal om barnomsorg med en kommun har rätt till prisavdrag när omsorgen är inställd på grund av strejk. Om man vill tillämpa prejudikatet på ett annat avtalsbrott, kan man antingen argumentera för att regeln gäller alla avtal, eller tvärtom att resultatet är begränsat till strejk vid avtal om barnomsorg. ¶ » 47