Advokaten 1
NYHETER Roschier lanserar grupp för nya företag D
en svensk-finländska advokatbyrån Roschier skapar nu en ny verksamhetsgrupp för nya och växande företag. Gruppen verkar över nationsgränserna och rymmer experter inom en rad olika områden där nya företag och investerare kan behöva stöd. Fokus är särskilt på techbolag, och IP-frågor beskrivs som en kärnkompetens i gruppen. AI tar plats i domstolarna Den första AI-lösningen (artificiell intelligens) finns sedan oktober på plats inom Sveriges Domstolar. Det handlar om en applikation för översättning, speciellt utformad för att klara av juridiska språkmodeller. Enligt Domstolsverket är den nya tjänsten särskilt användbar vid avgöranden som måste översättas, exempelvis domar och beslut som rör mänskliga rättigheter. Först ut att testa applikationen är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Schjødt öppnar i Köpenhamn Affärsjuridiska advokatbyrån Schjødt har öppnat kontor i Köpenhamn. Detta innebär att byrån från och med november finns på plats i fyra länder: Norge, Sverige, Danmark och England. Målet är att bygga upp en fullserviceverksamhet i Danmark. JP Infonets stämning prövas rättsligt i vår Företaget JP Infonet, som erbjuder rättsdatabaser och andra rättsinformationstjänster, lämnade den 28 april in sin stämningsansökan mot Norstedts Juridik till Patent- och marknadsdomstolen. JP Infonet anser att Norstedts Juridik varit vilseledande och aggressiv i sin marknadsföring av rättsdatabastjänster och andra rättsinformationstjänster. Norstedts Juridik har bestridit talan. Huvudförhandling kommer, enligt tidplanen, att hållas i Patent- och marknadsdomstolen i slutet av maj och början av juni 2023. 8 Tydligare om dator i Kriminalvårdens lokaler Advokater får ökade möjligheter att ta med datorer till Kriminalvårdens lokaler, men fortfarande finns begränsningar. Enligt Kriminalvårdens nya anvisningar för medtagande av elektronisk utrustning inom Kriminalvårdens lokaler får en intagens advokat ta med egen elektronisk utrustning in i häkte och anstalt vid exempelvis förhör, domstolsförhandlingar och andra möten. Rätten att ta med en egen dator eller annan elektronisk utrustning omgärdas dock fortfarande av vissa begränsningar. En försvarare får ta med egen dator eller annan elektronisk utrustning vid högst ett tillfälle inför varje häktningsförhandling samt vid högst fyra tillfällen inför huvudförhandling i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen. Även offentliga biträden får, när de är advokater, ta med sig elektronisk utrustning in i Kriminalvårdens lokaler vid fyra tillfällen inför domstolsförhandling. Begränsningen är dock inte absolut. Av anvisningarna framgår också att det finns möjlighet till fler tillfällen vid omfattande förhandling eller andra särskilda omständigheter. Advokatsamfundet har yttrat sig över ett förslag till de nya anvisningarna, och framförde då att det saknas behov av numerära begränsningar. Anvisningarna infördes trots det, enligt Kriminalvården av säkerhetsskäl. riktlinjernas praktiska genomslag kommer nu fortlöpande att utvärderas. Enligt Kriminalvården kommer ingen advokat att hindras att ta med sig dator vid fler tillfällen än de som anges i anvisningarna om detta behövs för ett effektivt försvar, så länge det inte innebär några säkerhetsproblem. Trots invändningar från Advokatsamfundet införde Kriminalvården en begränsning i antalet tillfällen som en advokat får ta med datorn in. Svensk domstol kan pröva folkrättsbrott i Sudan Svensk domstol är behörig att pröva det åtal som har väckts mot en schweizisk tidigare företrädare för Lundin Oil för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan, enligt HD. rättsbrott, som de ska ha begått i Sudan under åren 1999–2003. Den ena personen är schweizisk medborgare och bosatt i Schweiz. Högsta domstolens avgörande kom i mitten av november och berör den folkrättsliga frågan om universell jurisdiktion för vissa brott. Åklagaren har väckt åtal i Sverige mot två personer inom den svenska oljekoncernen Lundin Oil för medhjälp till folkmålet pågår i Stockholms tingsrätt, men HD:s prövning rörde enbart frågan om svensk domstol är behörig att pröva åtalet mot den schweiziske medborgaren. Domstolen konstaterar att brottet enligt de svenska l agreglerna omfattas av så kallad Högsta domstolen, mål nr Ö 1314-22 universell jurisdiktion, men att det trots det krävs någon form av anknytning till Sverige för att ett åtal ska kunna prövas här. Ytterligare en förutsättning är att det inte finns något hinder mot det i allmän folkrätt. Högsta domstolen kom alltså fram till att anknytningen till Sverige är tillräcklig för att åtalet ska få prövas i svensk domstol och att det inte finns något hinder mot det i allmän folkrätt. ADVOKATEN NR 9 • 2022 FOTO: ANN-SOFI ROSENKVIST