Advokaten 1
Gästkrönika GästkRöNiköR lARs NyléN Med rätt insa
tser kan vi minska återfallen inoM kriMinaLVården har vi det senaste året noterat en ökad kunskapstörst om vår verksamhet. Det är inspirerande och det känns angeläget att beskriva vad vi gör och hur vi satsar. Det visar sig nämligen att få utanför våra egna led vet särskilt mycket om dagens kriminalvård. Vårt huvuduppdrag är enkelt, att se till så att utdömda straff kan verkställas. Det uppdraget utförs i det närmaste till ett hundra procent. Det gör vi på ett säkert och humant sätt. Det är endast ett fåtal påföljder som preskriberas innan de kunnat verkställas. Vi har även i uppdrag att förebygga återfall i brott. Det är ett mycket komplicerat och mångfacetterat arbete, helt enkelt därför att våra klienter har en mångfacetterad problembild. Men vi har blivit betydligt bättre och effektivare också i detta arbete. kanada har rönt mycket beröm för sin låga återfallsfrekvens på 10–20 procent. Om vi skulle räkna på samma sätt har vi i Sverige en återfallsfrekvens på 5 procent. Vi frågar oss om vi når alla klienter och om vi arbetar med rätt klienter och med rätt metoder. Vi arbetar hårt, genom bland annat nybyggnation, med att frigöra oss från återstoden av 1800-talets cellfängelser. I de fängelserna skulle fången genom avskiljande från andra under påverkan av sedliga och religiösa krafter tvingas vända sig inåt i allvarlig prövning av sig själv och sina gärningar. Numera är verksamhetsinriktningen en helt annan. Vi har också frigjort oss från den filosofi som 16 rådde under åren 1975–1990 och som sammanfattades i begreppet ”Nothing works”. Numera är uppfattningen att det viktiga och rätta är att matcha behandlingen i förhållande till klientens riskförhållanden. Klienten måste först och främst ses ansvarig för sina attityder, tankar och handlingar och måste själv inse och ta sitt ansvar. För Kriminalvården räcker det emellertid inte med att veta vem som ska behandlas, utan vi måste veta vad vi ska fokusera på hos klienten. Det står klart att behandling av fel klienter kan öka återfallen, snarare än att minska dem. Dessutom råder uppfattningen att dåligt levererade program ofta är sämre än ingen behandling alls. Det här gör alltså kriminalvård till ett svårt arbete. Vi fokuserar på frivårdens roll som samordnare av klientprocessen. Från kartläggning av individuella risker och individuella behov gäller det för Kriminalvården att ihop med klienten göra upp en verkställighetsplan. Med hjälp av 40 särskilt utbildade uppsökare söker vi upp intagna redan under häktningstiden och erbjuder vårdinsatser, försöker motivera till behandlingsavdelningar, behandlingshem och kontraktsvård. Vi kan nu erbjuda olika brotts- och behandlingsprogram som är evidensbaserade och ackrediterade av en vetenskaplig panel. Beslut och insatser ska vara baserade på bästa tillgängliga kunskap. Vi ökar successivt möjligheterna att inleda program i både frivård och anstalt och fortsätta under den villkorliga frigivningen genom frivården och genom de olika utslussformerna. Advokaten Nr 5 • 2009 Foto: niclas sandBerg