Advokaten 1
Vår utvecklingsenhet är en länk mellan vetenskap
och praktik och svarar för att spana av horisonten efter nya idéer och rön. De ständiga frågorna är: Varför fungerar ett visst program väl? Varför har inte ett annat program effekt? En nyligen gjord uppföljning visar att programmet Våga Välja gav 13 procent lägre risk för återfall. Uppföljningen av 12-stegsprogrammet, som det genomförs av Kriminalvården, visade att de klienter som fullföljer programmet har en återfallsrisk som är 17 procent lägre jämfört med klienterna i kontrollgruppen. Brå har utvärderat Kriminalvårdens narkotikasatsningar de senaste åren. Resultatet visade 11 procent lägre återfall än i kontrollgruppen. ITOK är ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården och Beroendecentrum i Stockholm och flera kommuner i länet. Projektet bygger på multikompetenta team, mixade resurser och en massa vilja. I en nyligen gjord utvärdering av denna oerhört hårt belastade målgrupp (i snitt 16 domar, lång brottshistoria och långt opiatmissbruk samt storkonsumenter av sjukvård och socialtjänst) var resultatet att varje satsad ITOK-krona gav 20 gånger insatsen. 60 procent aV deM soM tas i FÄngeLse har en mycket bristfällig skolgång. Sedan en tid tillbaka har Kriminalvården en helt annorlunda organisation för klientutbildning som också gör det möjligt att fortsätta studierna utan avbrott vid flytt från en anstalt till en annan. Vi bedriver ett eget Lärcentrum enligt samhällets regler för vuxenutbildning. Vi har sex rektorer, en i varje region, och cirka 130 anställda lärare. Vi erbjuder idag 140 olika kurser. I februari i år hade vi 1 371 studerande. Vi fokuserar på dem med mest bristfällig skolgång och på att de ska ta betyg. 2008 utfärdade våra lärare 1 363 betyg efter avslutad kurs, att jämföra med 197 betyg år 2005. Många intagna vittnar om hur de för första gången i sitt liv fått ro att studera, varit nyktra nog att få något att fastna i huvudet och känner stolthet över att ha lyckats så långt. Advokaten Nr 5 • 2009 ”Vi har också frigjort oss från den filosofi som rådde under åren 1975–1990 och som sammanfattades i begreppet ’Nothing works’”. Vårt samarbete med arbetsförmedlingen gick förra sommaren in i en ny och intensiv fas, sedan regeringen riggat till lagstöd för samarbetet. Vi har kraftigt ökat den så kallade arbetsdriften i anstalterna, eftersom man inte kan gå i behandling 40 timmar i veckan, och för många är det nödvändigt att varva studier och arbete. Vi vill gärna få arbetsdriften att vara mer än sysselsättning, så mycket som möjligt en yrkesinriktad utbildning. För tillfället har den globala finanskrisen visat spår också i orderingången till Kriminalvården, men vi försöker hålla igång verkstäderna genom att producera så mycket som möjligt åt oss själva i Operation hemtagning. Vi ser gÄrna att gemensamhetstiden för intagna i häkte ökar. Det kräver dock en mer ensad syn på hur restriktioner bör användas. Vi ser gärna ett starkare samarbete över hela landet med efterföljande led i vårdkedjan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, missbruksvården och psykiatrin, så att klientstafetten inte avbryts utan att olika delar krokar i varandra. Många av klienterna har behov av samhällsinsatser långt efter det att straffet är avtjänat. Ska samhället bli ännu bättre i det återfallsförebyggande arbetet krävs att de eftervårdande myndigheterna i kommuner och landsting får ett skarpare uppdrag att arbeta ihop med Kriminalvården. Lars Nylén är generaldirektör på kriminalvården 17