Advokaten 1
”Det var löjeväckande och ovanligt att använda mo
t ett vänligt sinnat europeiskt land, att sätta en bank och centralbanken och faktiskt det isländska finansiella systemet under samma kategori som al Quaida och andra terroristorganisationer” Ingimar Ingason » finns en politiskt grundad kritik mot delar av de finansiella systemen som spelar roll, snarare än om det verkligen var hedgefonderna som orsakade krisen. – Vad jag tycker är lite sorgligt är att man ju inom EU länge talat om bättre reglering som någon slags ledstjärna. Och det har man övergett. Risken är att man träffar fel fenomen och att man får en massa onödig byråkrati och därmed kostnader för marknaden och investerarkollektivet som inte är motiverad, säger hon. I Sverige har Eva Broms inte sett några nationella lagstiftningsförslag som en följd av finanskrisen. Sverige har också redan en fungerande reglering av hedgefonder och andra icke harmoniserade fonder. Inte heller på Irland har några nya regler som påverkar advokaternas kärnvärden diskuterats, enligt Ken Murphy. – Jag tror att det enda kärnvärde som för tillfället är hotat är deras ekonomiska överlevnad, säger han. 24 Ett annat exempel på den panik och de ovanliga åtgärder som finanskrisen lett till är den brittiska regeringens agerande gentemot de isländska banker som nått en stark position i landet. Den 8 oktober 2008 presenterade regeringen the Landsbanki Freezing Order, och frös därmed Landsbankis tillgångar i landet. Ordern utfärdades med stöd av en lag om terrorismbekämpning, tillkommen efter terrordåden i New York den 11 september 2001. Tankegången bakom frysningen var att en kollaps i de stora isländska bankerna utgjorde ett hot mot brittiska medborgare, vars besparingar och arbetstillfällen hotades om banken kollapsade. Den brittiska regeringen övertog också kontrollen över storbanken Kaupthings dotterbolag i landet, Kaupthings Singer Friedlander. – Det var löjeväckande och ovanligt att använda mot ett vänligt sinnat europeiskt land, att sätta en bank och centralbanken och faktiskt det isländska finansiella systemet under samma kategori som al Quaida och andra terroristorganisationer, säger Ingimar Ingason. Frysningen väckte starka känslor också hos många islänningar, och skarpa ord utväxlades mellan isländska och brittiska ministrar under hösten. Men även utomstående betraktare har reagerat på britternas agerande. – Det visar den flexibilitet som den här typen av maktbefogenheter ger. Man ska vara försiktig när man ger särskilda befogenheter eftersom man inte kan garantera att de kommer att användas på det sätt som riksdagen har tänkt när de gavs, säger Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet. spÄnt FörhåLLande – Man kan se att när man ger speciella lagstiftningar utifrån hotet om påstådd terrorism kan man skrämma riksdagen på ett sådant sätt att man får stora befogenheter som man sedan börjar använda i andra sammanhang, fortsätter han, och påpekar att man i Storbritannien också diskuterat möjligheten att använda antiterrorlagarna för att jaga pedofiler. Förhållandet mellan Island och Storbritannien är fortfarande spänt. Den isländska regeringen vände sig i början av 2009 till brittiska advokater för att undersöka möjligheten att stämma Storbritannien. Regeringen kommer dock i stället att ge sitt stöd till de drabbade bankerna som också de planerar processer mot de brittiska myndigheterna. n Advokaten Nr 5 • 2009 Foto: scanPix