Forskningssupplement 42 1
Forskningssupplement Gunvor Anderssons undervisni
ng och forskning har i stor utsträckning handlat om barn och familjer i utsatta levnadsförhållanden och om social barnavård. Foto: Åsa Sjöström. boendeförhållanden. Hur många hemlösa barn som tillsammans med sina föräldrar bollas runt i tillfälliga boenden vet vi idag inte. Av Boverkets bostadsmarknadsenkäter och övriga utredningar, som visserligen inte fångar hela situationen för barnfamiljer, handlar det dock om flera tusen barnfamiljer. Dessutom förekommer det en trångboddhet i en del av miljonprogrammens fattigaste förorter. En av många orsaker till detta är sannolikt det så kallade EBO-systemet där flyktingarna får välja var man vill bo under den tid de söker asyl. En del barnfamiljer som utnyttjar EBO-systemet bosätter sig hos släktingar eller bekanta som redan är trångbodda. I vissa kommuner förekommer det mer än i andra. Socialstyrelsen har i våras gjort en ny nationell kartläggning av svensk hemlöshet, men resultatet från denna redovisas först senare i år. Det är dock stora grupper som inte ingår i Socialstyrelsens räkningar. Det gäller till exempel fattiga EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige och gruppen papperslösa. Dessutom handlar det om en tvärsnittsräkning som bara omfattar en mätvecka. Vad gäller byggande och bostadspolitik kommer i början av hösten några nya texter att finnas tillgängliga. ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) är initiativtagare till två nya böcker. I ArkDes Resumé: Höra Hemma – om det bostadspolitiska dilemmat ringar 39 skribenter in några av de utmaningar Sverige står inför med koppling till bostäder, arkitektur och hållbar samhällsutveckling. Skriften 99 Years of the Housing Question in Sweden utgår från utställningen Bo. Nu. Då, som visades på ArkDes år 2016. Redaktören och forskaren Daniel Movilla sätter 99 år av svensk bostadspolitik i ett internationellt perspektiv och diskuterar dagens bostadsbyggande utifrån visionen om folkhemmet. I en annan text ”Bostadsmarknad, bostadspolitik och hemlöshet” ger professor Ingrid Sahlin en bakgrund till dagens problematiska situation. Kapitlet ingår också i antologin Den kantstötta välfärden som utkommer i början av hösten på Studentlitteratur. Den refererade texten på SvT nyheters hemsida reser ett annat dilemma. Frågan gäller vilken bild Public Service-företaget Sveriges Radio ger av svensk hemlöshet när man publicerar ett foto på en uteliggare på en parkbänk i en text om dagens hemlöshet. I Socialstyrelsens nationella hemlöshetsräkningar som gjorts ungefär vart femte år sedan 1993 har uteliggarna minskat och andra grupper har i stället uppmärksammats som kvinnor, invandrare och barn i olika tillfälliga boendelösningar som lägenheter med sociala kontrakt, försökslägenheter eller hotellboenden. Uteliggarna är inte längre den dominerande gruppen, men stereotypen lever kvar och fortsätter att spridas. När konkurrensen i medierna om allmänhetens uppmärksamhet blir allt hårdare finns det anledning att kritiskt granska deras beskrivningar av sociala problem och socialtjänstens verksamhet. • 6.2017 socionomen 41