Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera PERFORERAD FASAD
Lera KAKLAD TUNNEL
Lera PORTRÄTTET
Lera KAKELSPANING
Lera FORM & TEKNIK
Lera INDUSTRIROMANTIK
Lera POOLHUSET
Lera KERAMISKA ORNAMENT REPORTAGE: KERAMISKA ORNAM
ENT DEN DEKORATIVA KERAMIKEN Oavsett om keramiken utgör en del av en byggnads konstruktion eller inte används den ofta som dekorativt inslag i arkitekturen – som ornament. Arkitekten Sofia Tjernström kartlägger de keramiska ornamentens utveckling. Text SOFIA TJERNSTRÖM O rdet ornament härstammar från latinets ornare som betyder dekorera, men anses även ha samma ursprung som ordinare, det vill säga ordinera eller ordna. Att ornamentera betyder således att dekorera, men i ett bredare sammanhang även att ordna och förklara. Ornament har genom tiderna haft olika symboliska betydelser, exempelvis religiösa, moraliserande, utbildande, hygieniska eller kommersiella. Arkitekternas främsta uppgift fram till modernismen var att dekorera, proportionera och färgsätta städer, byggnader och inventarier så att de skulle bli mer betydelsemättade än de annars skulle varit. Varje tid har haft sitt svar på hur man får arkitektur och ornament att smälta samman, ofta så karakteristiskt att ornamentet fått stå symbol för hela epoken. DE FÖRSTA KERAMISKA ORNAMENTEN Lera, eld och vatten är allt som behövs för att framställa keramik och kanske är det därför inte så märkligt att keramik varit en del av mänskligt skapande sedan urminnes tider. Behovet av ett mer hållbart byggnadsmaterial än soltorkad lera ledde till att man för 4 000-5 000 år sedan började bränna tegelstenar ungefär samtidigt i Indusdalen och Mesopotamien. Dekorering av murverk har pågått nästan lika länge och i Babylonien utvecklades en arkitektonisk stil som inbegrep glaserade tegelstenar dekorerade med mytologiska djur. Det kanske mest imponerande exemplet är Ishtarporten och murarna längs paradgatan. På varje mur fanns 60 lejon, symbol för Ishtar, krigets och kärlekens gudinna, som mötte dem som nalkades templet och fyllde dem med respekt och skräckblandad vördnad. Allt mot en bakgrund av blåglaserat tegel. Denna suggestiva miljö hade både en dekorativ och religiös betydelse. DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Den industriella revolutionen innebar en enorm ökning av användandet av arkitektonisk keramik i de växande städerna. Keramiska ornament kom att bli symbol för så olika saker som brandsäkerhet, hygien, utbildning och moral. Terrakotta fick ett uppsving då den både stod emot brand och var billigare än motsvarande arbete i sten. Dessutom ansågs materialet kunna bidra till att höja folkets bildning och moral. Efter en trevande inledning i USA lyckades George B. Post etablera den arkitektoniska keramiken i den nya världen i det som numera heter Brooklyn Historical Society. De omfattande ornamenten i terrakotta ger en lektion i amerikansk historia och kultur – här porträtteras både vikingar och indianer och många kulturpersonligheter. Under utvecklingen av skyskrapan spelade keramiken en nyckelroll. Då byggnaderna blev allt högre valdes keramik som fasadmaterial på grund av sin ringa vikt och förmåga att stå emot brand. Tack vare formgjutning var keramiken billig och enkel att producera och gav stora möjligheter kring färg och ornament. Dessutom var keramiken hygienisk. I Potter Building, ett av New Yorks arkitektoniska landmärken, brandsäkras gjutjärnspelarna med terrakotta och Reliance Building i Chicago är helt klädd i vitglaserad keramik för att lätt kunna rengöras av minsta regnskur. Olika publika byggnader använde keramik som annonsmaterial. Teatrar, restauranger och pubar kunde klä golv, väggar och tak i keramik för att skapa illusoriska miljöer, exempelvis de nästan textila valven i Della Robbia Bar i New York. Företag annonserade sina verksamheter i keramik – få är så väl genomförda som Michelin Building i London som bland annat har keramiska däck i högar på taket. I de många restaurerade och nybyggda kyrkorna fick keramiska plattor med starka medeltida traditioner ett enormt uppsving för att uttrycka andlighet, men också för att dra uppmärksamhet mot kor och altare. 1 44 LERA #2 2017
Lera KAKELDETALJEN
Lera KERAMIKDESTINATIONEN
Lera KRÖNIKA